Fråga: Hur kommer det sig att ormar inte har ögonlock, och hur kan de sova med öppna ögon?
Svar: Har du någonsin lagt märke till att ormar ibland ligger blickstilla med öppna ögon? Du kanske har stått vid en orms terrarium, stirrandes öga mot öga med ormen för att se vem som orkar stirra längst. Chansen är dock stor att du då har stirrat in i ögonen på en sovande orm. Ormar och vissa ödlor har nämligen inga ögonlock! Det är även därför som ormens blick ofta känns väldigt livlös, stel och stirrande. Den enda skillnaden mellan ett stirrande öga och ett vanligt tittande öga är ju ögonlockets position! En människa blinkar ca. 15-20 gånger per minut, både för att hålla ögat fuktigt och för att hålla det rent från oönskade partiklar. Detta lyckas ögonen med genom att ögonlocken fungerar som en vindrutetorkare på en bil som sveper bort smutsen. Men hur fungerar då ormens ögon utan ögonlock, de borde ju torka ut och bli skadade av smuts, damm och andra partiklar. Ödlorna utan ögonlock använder tungan för att rengöra sina ögon från smuts, men ormens tunga är inte skapad för detta ändamål. Ormen har istället en slags vävnad över hela ögat, något som på engelska kallas för spectacle. Denna hinna fungerar som ett slags ögonlock för ögat, som både håller ormens öga fuktigt och skyddat från smuts. Till skillnad från människans rörliga ögonlock så är ormens hinna orörlig och kan snarare liknas vid ett fönster för ögat. Ormen tittar alltså igenom denna vävnad och kan röra ögat fritt innanför "fönstret"! När ormen ömsar skinn så ömsar den också denna ögonhinna, vilket är anledningen till att ormar ibland har en dimmig, grådisig blick precis innan de ska ömsa skinn. Precis som våra ögonlock så innehåller ormens hinna blodkärl, till stor del för att kunna hålla ögat fuktigt och för att transportera syre och näring till ögonlocket. Men blodkärl fyllda med blod är ju inte genomskinliga! Vi människor störs inte av detta eftersom vi inte behöver titta genom våra ögonlock utan istället blinkar när vi behöver, men eftersom ormens hinna är fixerad ovanför ögat så störs synen av de blodfyllda kärlen. Ny forskning inom detta område har dock visat något häpnadsväckande: åtminstone vissa arter av ormar kan kontrollera blodflödet till sina ögonhinnor! Vad detta innebär är att när ormen är avslappnad och lugn så är blodflödet till hinnan riklig och stör synen, men när ormen blir hotad eller stressad så kan ormen dra ihop blodkärlen och minska eller helt stänga av blodflödet till ögats hinna, så att synen blir så skarp som möjligt! Denna funktion är väldigt fördelaktig eftersom ormen i hotande situationer eller när ormen ska attackera ett byte behöver en skarp syn för att lyckas och överleva! Angående sömnen så kan ormens hjärna försätta ormen i sömn utan att behöva sluta ögonen som vi människor behöver. De kan därför troligtvis stänga av sina synintryck på ett annat sätt än vi kan, och behöver inga ögonlock för att lyckas med detta. För att sammanfatta så har alltså ormar en vävnad över sina ögon som håller ögonen fuktiga och rena, precis som våra ögonlock, men eftersom vävnaden är fixerad så behöver de ständigt se igenom denna hinna vilket påverkar synen. Deras sömn regleras via hjärnan och de kan sova utan att behöva stänga sina ögon. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera!
Fråga: Vad kom först, hönan eller ägget?
Svar: Denna fråga är oerhört gammal då den har ställts i tusentals år, och det har länge dividerats om svaret där folk har olika argument för det ena eller det andra. Frågan har aldrig tyckts generera något svar utan endast fler frågor, men det finns faktiskt ett vetenskapligt och definitivt svar på frågan! En mängd olika djur i världen producerar ägg, allt från hönor, daggmaskar och insekter till fiskar och havssvampar. De första äggliknande strukturerna skapades troligen samtidigt som de första flercelliga organismerna för miljarder år sedan. Men fågelägg och specifikt hönsägg som frågan syftar på är uppbyggda på ett helt annat sätt än de andra nämnda äggen eftersom de är uppbyggda med en fosterhinna på insidan och med ett hårt yttre. Därför kommer vi att fokusera på just hönornas ägg och evolutionära utveckling. Biologer tror att hönsfåglar utvecklades för ungefär 70 miljoner år sedan, alltså ungefär då dinosaurierna tog sina sista steg på jorden. Hönorna utvecklades av tidigare fågelarter, man har till exempel på botten av en urtida sjö i Kina hittat flera väl bevarade fossiler av en andfågelsart (Gansus yumenensis) som är så gamla som 110 miljoner år! De allra första flygande fåglarna började dock att utvecklas ännu tidigare, redan för ca. 150-155 miljoner år sedan, från dinosaurierna. Ja, du läste rätt! Nutidens fåglar är evolutionära efterträdare/ättlingar till dinosaurier som redan hade börjat utvecklas till flygande fåglar och som troligtvis på grund av denna utveckling lyckades överleva den världsomtäckande katastrofen då majoriteten av dinosaurierna dog ut! Tillbaka till den ursprungliga frågan, vad kom då först: hönan eller ägget? Det vetenskapliga svaret och vinnaren av denna tusenåriga kamp är utan tvivel ägget! Ägget kom först. Detta beror just på att hönan utvecklades från tidigare fåglar som inte var hönor. Den första evolutionära hönan kläcktes alltså ur ett ägg som lades av en fågel som inte var en höna utan en föregångare till hönan. Processen av hönans utveckling tog självklart längre tid än ett enda ägg (evolutionen är onekligen en oerhört långsam och trög process) och därför blir definitionen en gråskala av vad som evolutionärt kan definieras som en höna och inte. Om vi skulle snabbspola processen och föreställer oss exempelvis en and som lägger ett ägg, och att det ur detta ägg kläcks en höna, så betyder ju detta att ägget utvecklades före hönan. Detta var i princip vad som hände för den verkliga hönans utveckling, men mycket långsammare. Ägget kom alltså först eftersom den första hönan måste ha skapats i ett ägg för att vara en höna (det är nu hönan får sin existentiella kris om vad meningen med livet är). Mutationer i DNA (grunden för evolution) förekommer inte under en varelses liv från embryostadie till fullvuxen utan sker tidigare i utvecklingen än så. Därför kan inte den första hönan ha utvecklats genom mutationer av en annan art utan att först ha producerats i ett ägg. Om den första hönan inte hade producerats i ett ägg överhuvudtaget utan istället skapats på något annat sätt (till exempel genom levandefödsel som hos däggdjur) så skulle inte dagens hönor lägga ägg alls eftersom äggläggningen måste ha utvecklats från något. Att nutida hönor lägger ägg är därför ett bevis på att hönan från början kom från ägget och inte tvärt om! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera!
Fråga: Varför skor man hästar?
Svar: Hästens hovar består av olika delar med olika funktioner. Hovens hela funktion är att agera som stötdämpare, halkskydd, bära hästens vikt och tåla nötning, men även att hjälpa till med hästens blodcirkulation! Dess yttre hölje, hovväggarna, är gjort av ämnet keratin (samma ämne som våra naglar och vårt hår är uppbyggt av) och agerar som ett skyddande skal för hoven. Inuti hoven finns det en elastisk, svampliknande del som kallas för hovens putan, som trycks ihop när hästen går. En del av hovens undersida består nämligen av en mjukare del, strålen, som överför trycket från marken till den elastiska putan, som i sin tur agerar som en pump för hästen så att blodet pumpas upp till resten av kroppen från benen igen. Utöver detta består även hovens undersida av en sula, som bland annat hjälper hästens hovar att få bättre grepp på underlaget. När man skor en häst så fäster man en järnsko på undersidan av hästens hovväggar (ytterdelen av hoven) genom att spika och nita fast järnet i hovväggarna. Detta gör man för att skydda hästens hov mot nedslitning. Om hästhovens hovväggar och sulor slits ned för mycket så kan hästens ben skadas av den försämrade stötdämpningen och de mjuka innerdelarna av hoven kan då skadas när hästen går. Det går att jämföra med att du använder skor med en trasig och nedsliten sula: greppet mot marken blir sämre och du får lättare ont i fötter, knän och ben. Det samma gäller för hästen om hovarna slits ned för mycket! Varför vi över huvud taget behöver sko hästarna (vilda hästar verkar ju klara sig bra utan skor) är på grund av hur vi använder hästarna för arbete. Hästar har sedan vi började använda deras arbetskraft fått dra tunga vagnar, släp och plogar, och/eller burit människor och andra tunga saker på ryggen. Denna belastning gör att hovarna slits ned väldigt fort, en häst utan skor kan till exempel redan efter ett lopp i travbanan ha slitit ned hovarna rejält! Vilda hästar sliter ned sina hovar på ett mer naturligt sätt, och endast de hästar som har starka hovar överlever i naturen. Du kan jämföra detta med skillnaden på dina skors förslitning om du går på asfalt eller grus jämfört med gräs och jord. Vissa människoägda hästar behöver däremot inga skor just av anledningen att de inte arbetar på samma sätt som de flesta andra hästar gör. Man kan tycka att vi skor hästarna för att de ska må så bra som möjligt, vilket delvis är sant, men varför vi över huvud taget behöver sko hästarna från första början är alltså för att kunna använda dem för arbete, oavsett om det gäller att dra tunga lass eller bära en människa på ryggen. Trots att sadlar, ridbanornas material och många andra hästrelaterade saker utvecklats genom tiderna så har skorna för hästar dock inte utvecklats mycket efter att de togs fram för de ursprungliga arbetshästarna. De flesta tävlingshästar, arbetshästar och andra typer av hästar har alltså i princip samma skor, vilket kan tyckas vara märkligt eftersom hästarna används på så olika sätt. Hästskorna hjälper därför inte bara hästens hovar att hållas starka, utan kan också medföra vissa problem. Ett problem med de traditionella, tjocka hästskorna är att hovarnas stråle ofta inte når ner till marken, vilket gör att stötdämpningen försämras och blodcirkulationen kan påverkas negativt. När de tjocka järnskorna används så är inte heller hoven lika rörlig och formbar efter underlaget, vilket kan skapa problem för hästens ben och leder. Av dessa anledningar så har forskning påbörjats som undersöker om det finns bättre alternativ än de traditionella hästskorna, exempelvis tunnare men fortfarande starka hästskor som inte medför lika många problem för hästens hovar och ben! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|