Fråga: Vad skulle hända om vi sprängde månen?
Svar: Det har faktiskt inkommit två likadana frågor till bloggen nyligen, nämligen vad som skulle hända om vi sprängde månen och hur mycket sprängmedel som skulle krävas för detta. Människor verkar alltså vara väldigt nyfikna på hur viktig månen faktiskt är för oss, och om vi skulle klara oss utan detta lilla "bihang" till jorden. I både böcker och filmer så dyker det titt som tätt upp superskurkar som försöker spränga månen för att göra jordelivet surt för oss. Vi verkar vara ganska överens om att vi inte skulle klara oss utan solen i mer än några minuter på grund av hur beroende jorden är av solljuset och dess värme, men hur är det då med månen? Till att börja med så skulle det krävas ungefär 30 triljoner megaton av sprängämne för att spränga månen, inte för att bara förstöra månen utan för att spränga den såpass kraftigt så att månens delar hindras från att bilda en ny måne igen (med hjälp av gravitationen). Vi kan jämföra denna mängd sprängmedel med jordens hitills största kärnvapen som detonerats: Sovjetunionens "Tsarbomb" innehållande 50 megaton sprängmedel. Vi kommer inte ens i närheten av mängden sprängmedel som skulle krävas för att förgöra månen helt. Men om vi någon gång i framtiden lyckas spränga månen så kommer vi relativt snabbt få ångra vårt beslut rejält! När månen sprängs så splittras den i miljontals små bitar, och som vi vet så drar planeters och stjärnors dragningskraft till sig saker som färdas i rymden. Vilken är då månens närmaste källa av dragningskraft? Jorden så klart! Efter sprängningen av månen så kommer en stor del av månens sprängda bitar att dras mot jorden, in i atmosfären och slutligen ner på jordens yta. Vi skulle alltså bli bombarderade av ett katastorfalt meteoritregn av smältande stenar, men detta skulle inte ske endast en gång utan under resten av jordens existens! Eftersom många av månens bitar börjar färdas i omloppsbana runt jorden tills dess att de dras ner på jordens yta (likt Saturnus ringar), så har vi därför skapat oss ett stadigt återkommande bombardemang av meteoriter. När månen försvinner så skyddar den inte heller oss mot andra rymdstenar, som därför kommer att slås ned på jorden för att bidra med lite extra förstörelse. Hitills har alltså hela jordens yta (till stor del i form av länder och städer) blivit rejält sargad av meteoriter, men konsekvenserna av vårt beslut att spränga månen slutar inte här! En av månens stora påverkningar på jorden är ju gravitationens tidvatten med dess strömmar och vågor. Utan månen skulle jordens hav inte vara i lika stor rörelse, vilket innebär att näring och andra ämnen i vattnet inte sprids lika mycket. Detta leder i sin tur till att djurlivet i haven får lida och att en stor del av havens djurarter sakta men säkert dör ut. Man får inte heller glömma en av månens viktiga uppgifter: att hålla jorden stabil i dess rotation runt solen, något som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (Fråga om stjärntecknens förskjutning). Månen hjälper jorden att inte "vingla" för mycket när den roterar runt solen, och istället kan färdas relativt stabilt i sin rörelse. Utan månen så kommer jorden att vingla/kränga mer och jordens elliptiska bana runt solen kommer att påverkas. Jordens säsonger kommer därför att försättas i kaos, något som vi kommer att behöva anpassa oss till snabbt för att överleva! Nätterna på jorden skulle även bli mycket mörkare när månen inte finns, eftersom månljus består av solljus som reflekteras i månen och studsar ner på jorden. Månljuset bidrar även med värme (trots att detta inte är mycket), så nätterna skulle inte bara bli mörkare utan även kallare. För att sammanfatta så skulle alltså jordens yta ödeläggas av meteoriter från månen och en stor del av havets djurliv skulle dö ut. Nätterna skulle bli mörkare och kallare, och våra säsonger med vinterkyla och sommarvärme skulle hamna i tumult och ytterliggare förstöra jordens djurliv och till stora delar även människoliv. Det är lätt att glömma bort hur beroende vi faktiskt är av de fyra säsongerna med dess olika grönsaker, frukter och djurliv. Om det blev vinter mitt i sommaren så skulle exempelvis gräset dö, vilket förstör nötkreaturens mat och i sin tur även vår mat. Björnarna skulle vakna upp ur sitt ide och snart därefter utsättas för en ny vinter, vilket skulle utplåna dem. Flyttfåglarna skulle hamla i tumult, och fiskarna skulle behöva överleva i en värld där näring och mat är ännu mer sällsynt än tidigare. Vi har alltså mycket att tacka månen för, och även fast vi någon gång i framtiden kan spränga månen, så får det alltså större och fler konsekvenser än människan någonsin kommer att vara förberedd på! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera!
Fråga: Hur stor andel av en genomsnittlig simbassäng är urin? Baserat på en dags verksamhet (12h).
Svar: Den där igenkännbara doften av klorin, eller "badhusdoften", är något som många av oss tycker om. Vi tycker att det luktar rent och fräscht, och vi associerar doften med antingen roliga vattenrutschbanor och lekfulla, forsande strömmar eller avslappnade bubbelpooler och relaxavdelningar. Det finns även många myter om att bada i simbassänger, bland annat att vi får i oss ungefär en halv liter urin under en timmes simmande i en allmän bassäng. Med lite matematik så inser man snabbt hur omöjligt detta är, eftersom vi då skulle behöva svälja ca. 150,000 liter vatten under en timme, något som är omöjligt om man inte är en blåval. Däremot betyder detta inte att simbassängen är ren, fräsch eller ens hälsosam att befinna sig i. Verkligheten om urin i simbassängen är nämligen mer skrämmande än man kan tro! I allmänna bassänger så har forskare räknat ut att det finns ungefär 30-80 ml urin per person. I bästa fall finns det alltså ungefär en liter urin i en pool där 33 personer badar, men kan mycket väl stiga upp mot tre liter. Om bassängen är 2 meter djup överallt, är 50 meter lång och 25 meter bred (detta är måtten för en simbassäng i olympiska mått, alltså storleken på simbassänger som används vid simning i olympiska spelen) så innehåller bassängen 2,5 miljoner liter vatten. En liter urin skulle i en sådan bassäng motsvara ca. 0,00004% av bassängens innehåll. Även fast det ibland finns flera hundra personer i en stor simbassäng och det för varje person i värsta fall finns 80 ml urin i vattnet, så är mängden urin i bassängen alltså otroligt utspädd, en tröstande tanke när man simmar runt bland människorna i stadens största badhus. Desinfektionsmedlen som används i simbassänger är något som krävs för att kolibakterier, salmonellabakterier och andra typer av farligara bakterier ska dö och inte spridas mellan människorna som simmar. Medlen som används för att döda dessa bakterier flyter dock inte bara runt och håller allt rent automatiskt, utan reagerar aktivt med all organisk materia som finns i vattnet: smuts, svett, urin etc, men även produkter så som hudkräm! Denna aktiva reningsprocess skapar biprodukter, biprodukter som i många fall är giftiga för oss. Det finns faktiskt ett samband mellan simmare på elitnivå och förhöjda nivåer av astma, då en stor utsättning för reningsprocessens biprodukter påverkar bland annat lungorna. Den där rena och fräscha doften av klorin som många av oss tycker om är däremot något helt annat än fräsch. När ett av de vanligaste desinfektionsmedlen i simbassänger, klorin, reagerar med urin i vattnet så bildas ett ämne som kallas för trikloramin. Trikloramin är det ämne som ger badhusen den där fräscha och goda doften av "klorin"! Det är alltså inte klorinet som doftar fräscht och gott, utan biprodukten av klorinet i samverkan med urinet. Slutsatsen man kan dra av detta: ju starkare badhusdoften är, ju mer urin i vattnet! Trots att du alltså inte behöver oroa dig för mängden urin eller kemikalier i basängvattnet (om du inte simmar varje dag och väldigt länge), så kanske detta får dig att reagera annorlunda nästa gång du går in i ett badhus och möts av den där välbekanta doften av ett rent badhus. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera!
Fråga: Vad kostar det att åka tur och retur till månen?
Svar: Sedan den första människan landade på månen den 20 juli 1969 så har faktiskt inte så många fler satt sin fot på månens yta. Sammanlagt är det runt ett tjugotal personer som landat och gått på månen eller färdats runt månen utan att landa, varav 12 av dem faktiskt landat på månens yta. Dessa 12 individer, bland annat Neil Armstrong och Buzz Aldrin som var de första två, har alltid landat på månen i par. Det har alltså förekommit sex lyckade landningar på månen mellan åren 1969-1972, där samtliga var del av det amerikanska Apolloprogrammet. Att svara på hur mycket en månfärd till månen kostar är minst sagt komplicerat, eftersom det inte riktigt finns ett enkelt sätt att mäta detta på och eftersom de månlandningar som gjorts skedde under så speciella förhållanden. Kostnaderna för Apolloprogrammets månfärder är ju inte isolerade kostnader, det fanns stora kostnader utöver själva månfärderna såsom forskningen som gjordes inför och runt Apolloprogrammet, samt ett flertal testflygningar och uppdrag. Vad det kostar att åka till månen är alltid väldigt relativt och beror på flera olika faktorer: vilken typ av farkost och raket som används, hur tung farkosten är, hur många personer som följer med på resan och vad målet med resan är. Om du bara ska åka runt månen utan att landa så krävs det exempelvis en annan mängd bränsle än om du ska landa på månens yta. Apolloprogrammets månlandningsuppdrag kostade 355-450 miljoner dollar per månlandning. Detta var dock för flera årtionden sen, och idag skulle dessa summor vara värda ca. 2,4-3 miljarder dollar. I svenska kronor skulle beloppen idag alltså motsvara ca. 22-27 miljarder kronor! Detta är en oerhörd stor summa pengar, men som jag tidigare nämnde så får man inte glömma att kostnaderna inte endast är baserade på det använda bränslets kostnad utan innehåller en hel del andra, nödvändiga kostnader som gjorde det möjligt att färdas till månen. Det var även flera individer på rymdfarkosterna, om det endast hade varit en deltagande person per Apollo-uppdrag så hade troligtvis kostanderna sett annorlunda ut. Idag kostar det enligt NASA i snitt 4 miljarder kronor per uppskjutning att skicka upp en rymdfärja i rymden (en rymdfärja kan dock inte färdas till månen utan ligger i omloppsbana runt jorden). Det kostar alltså avsevärt mer än detta att färdas till månen och tillbaka på grund av den stora bränsleförbrukningen, vilket ger en indikation på vilka enorma summor det rör sig om! Det arbetas dock flitigt inom ett flertal privata företag som vill skicka upp rymdturister till månen om redan ett fåtal år, alltså rika privatpersoner som betalar enorma summor för att få åka till månen och tillbaka (men utan att landa). Rymdturism har redan förekommit då flera privatpersoner har åkt till den internationella rymdstationen och tillbaka för en rejäl peng. Att åka som turist till månen är dock enormt mycket svårare, eftersom rymdstationen bara ligger ca 400 kilometer från jorden medan månen ligger så långt som 384 400 kilometer från jorden! En biljett till månen med privatföretagen som utvecklar denna typ av turism kostar därför ungefär 1,36 miljarder kronor per person (150 miljoner dollar). Att resa till månen kommer alltså att kosta ca 1,36 miljarder för en privatperson, men kostnaden att faktiskt skicka upp farkosten till månen och tillbaka är mycket högre, gissningsvis mellan 6-10 miljarder kronor. Därför måste månturistresorna ta med sig flera betalande resenärer för att denna typ av turism ska vara lönsam! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|