Fråga: Varför gör koffein ibland att jag darrar? Svar: Att dricka kaffe är en central del av många människors liv, där varje rast på jobbet, shoppingrunda på stan eller pluggpauser i skolan omges av kaffekoppen med dess varma innehåll. Det svarta guldet är viktigt i vardagen, då det gör oss piggare på morgonen och aningen mindre trötta på kvällen. Men att dricka mycket kaffe har även flera oönskade bieffekter, varav darrande händer kan vara av den lindrigare sorten. För att besvara varför detta sker så måste vi undersöka hur kroppens nervsystem fungerar och vad som händer i kroppen när vi dricker kaffe. Kroppens nervsystem består av flera olika delar, varav vissa är kontrollerbara och andra är helt automatiskt styrda. Den del av nervsystemet som vi inte kan kontrollera (kallad det autonoma nervsystemet) består i sin tur av det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Dessa två system aktiveras alltså automatiskt av kroppen i olika situationer. Det sympatiska nervsystemet ansvarar först och främst för att göra kroppen redo för fysisk aktivitet (även kallad en flykt- och kamprespons, mera känd genom det engelska uttrycket "fight-or-flight"), medan det parasympatiska nervsystemet har motsatt effekt och istället lugnar kroppen. När vi exempelvis träffar på ett farligt djur ute i skogen så aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket gör att pulsen, blodtrycket och blodtillförseln till musklerna ökar (vilket syresätter musklerna mer). Blod från huden och mag- och tarmsystemet omfördelas istället till exempelvis benen och armarna, så att vi kan prestera bättre fysiskt om detta skulle krävas. När det sympatiska nervsystemet aktiveras så vidgas även pupillerna, andningen ökar, blodsockret stiger och adrenalin frigörs i kroppen, allt för att göra kroppen så redo som möjligt för fysisk aktivitet när du exempelvis blivit rädd eller arg. När det sympatiska nervsystemet aktiveras på detta vis så upplever vi en rad olika effekter, bland annat att vi svettas (en snabbare puls gör så att det cirkulerande blodet värmer kroppen mer) och att vi spänner musklerna. När pulsen och syretillförseln ökar, och adrenalin frigörs i kroppen, så leder detta även till att vi darrar. Detta förberedande system har dock, trots att det i många fall kan vara livsavgörande, flera brister. Det sympatiska nervsystemet aktiveras nämligen inte bara av fysiska faror, rädsla eller ilska utan även av exempelvis psykologisk stress och olika ämnen som vi konsumerar. Kaffe är just ett sådant livsmedel, som aktiverar det sympatiska nervsystemet och gör kroppen piggare och redo för aktivitet. Bieffekterna av att dricka kaffe är därför ofta att man bland annat blir varm, energisk och ibland även skakig/darrig. Om händerna börjar darra av koffein så är risken att du druckit för mycket kaffe (alternativt energidryck) eller att din koffeintolerans är låg. Personer som sällan dricker kaffe får ju starkare effekter av kaffet eftersom kroppen inte är van med substansen. Ju oftare och ju mer kaffe du dricker, desto högre kommer din tolerans att bli, och bieffekterna bör därför minska med tiden. Ett enklare (och mer hälsosamt) sätt att undvika bieffekter som darriga händer är dock att minska på kaffekonsumptionen, alternativt att sluta dricka kaffe helt. Det finns nämligen ett flertal problem med att hålla det sympatiska nervsystemet aktivt under längre perioder, eftersom kroppen inte klarar av att vara förberedd för fysisk aktivitet så länge. Om vi lyckas springa ifrån det farliga djuret i skogen så är faran snabbt undanröjd och kroppen kan lugna ner sig igen (med hjälp av det parasympatiska nervsystemet). Men eftersom det sympatiska systemet aktiveras även vid exempelvis psykologisk stress (som inte brukar försvinna lika snabbt som en fysisk fara) eller efter en kopp kaffe, så aktiveras det både oftare och under länge perioder äv vad som är hälsosamt för kroppen. De tidigare nämnda effekterna av aktiveringen av det sympatiska nervsystemet, så som snabbare puls och förhöjt blodtryck, ökar nämligen risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. För att sammanfatta så reagerar kroppen på ungefär samma sätt när du druckit en kopp kaffe som om du hade varit i fara, och en bieffekt av detta kan vara att händerna börjar skaka. En tätt återkommande och långvarig aktivering av det sympatiska nervsystemet leder till stora hälsorisker, så om du märker att kaffet har starka effekter på din kropp (darriga händer, hjärtklappning eller liknande) så bör du kanske överväga att minska på mängden kaffe du dricker, trots att det är väldigt gott! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12460875 http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/understanding-the-stress-response http://www.livestrong.com/article/480685-can-caffeine-cause-hand-tremors/ Fråga: Är det farligt att "knäcka fingrarna"? Svar: Att knäcka fingrarna kan vara både tillfredsställande och läskigt, och trots att det många gånger är behagligt att knäcka sina egna fingrar så kan det uppstå rysningar längs ryggraden när någon annan knäcker sina fingrar i ens närhet. Det har länge diskuterats dels vad det är som gör att fingrarna kan knäckas, men även om det är farligt att knäcka dem, och en teori har länge hävdat att det är gasbubblor som bildas när man drar i fingrarna och att det "knakande" ljudet uppstår när dessa gasbubblor går sönder. Nyare forskning som gjorts med magnetkamera på knakande fingrar har visat att det, precis som teorin säger, är gasbubblor som bildas när man knäcker fingrarna. När man pressar ihop handen för att knäcka fingrarna så dras fingrarnas ledytor ut, och benen separeras då aningen från varandra. I denna lilla glipa mellan ledytorna så förändras trycket i ledvätskorna och det nya utrymmet kan inte fyllas enbart av den begränsade mängden ledvätska, vilket leder till att gasbubblor bildas (ett fenomen som inom medicinen kallas för tribonucleation). Resultatet av forskningen har dock bevisat (mot den första teorins idé) att det inte är när gasbubblorna spräcks som det knakande ljudet uppstår. Det är nämligen när bubblorna bildas som fingrarna knakar! Ljudet uppstår alltså genom att lederna och benen i fingrarna dras isär, vilket skapar ett litet mellanrum där gasbubblor då uppkommer med en knakande ljudeffekt. Nu vet vi alltså varför fingrarna knakar, men hur farligt är det då att knäcka dem? En vetenskaplig studie med denna frågeställning har faktiskt genomförts, som undersökte 74 individer som knäckt sina fingrar regelbundet och jämfört dessa med 226 individer som inte knäckt sina fingrar alls. Resultaten visade att artros (en ledsjukdom som orsakar smärtande och stela leder) och artrit (ledinflammation) förekom i lika stor utsträckning hos båda testgrupperna. Generellt hade dock gruppen som knäckt sina fingrar ett aningen högre antal individer med svullna händer och lägre handstyrka. Det finns dock individer som exempelvis har knäckt sina fingrar regelbundet i ena handen under flera årtionden utan att visa en förhöjd förekomst av artrit/artros i denna hand jämfört med den andra, vilket tyder på att det inte nödvändigtvis är farligt att knäcka sina fingrar. Det är dock självklart mindre riskfyllt att inte knäcka dem över huvud taget, eftersom knäckandet ändå inte bidrar med några positiva effekter. Sammanfattningsvis så behöver du alltså inte oroa dig över att få ledsjukdomar i framtiden genom att knäcka dina fingrar, men knäckandet ger dig heller inte några positiva effekter. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://ki.se/forskning/fraga-forskaren http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-knakar-det-nar-du-knacker-fingrarna http://illvet.se/manniskan/kroppen/knacka-fingrar-varfor Fråga: Är cannabis verkligen farligt? Svar: Under flera årtionden har debatten om cannabis pågått, där den ena sidan påstår att effekterna av cannabis påverkar kroppen negativt på flera sätt (vilket är anledningen till att det är drogklassificerat), medan motståndarsidan påstår att detta inte stämmer utan att cannabis endast har positiva effekter på kropp och knopp. Årligen dyker det upp nya rön om cannabis där forskningen hittar nya effekter och förklaringar till hur cannabis påverkar kroppen, men de två stridande sidorna kämpar konstant för att få sina röster hörda och bekräftade. Det som gör cannabis till en berusande drog är cannabinoiderna i hampväxten (en växt vid namn cannabis sativa). Cannabinoider är de kemiska substanserna i växten som ger brukarna av drogen ruset och anledningen till att cannabis klassas som en drog. Det är en av de 80-tal olika cannabinoiderna i cannabis som är mest framträdande, en cannabinoid vid namn tetra-hydro-cannabinol, eller mera känd som THC. De direkta effekterna av drogen är relativt kortvariga och ruset brukar vara i någon eller några timmar. De positiva effekterna består oftast av att man blir avslappnad och upprymd, men det finns även en risk att drabbas av negativa, direkta effekter så som ångest, känslor av panik, paranoia och förlorad livsglädje. Förespråkarna av cannabis hävdar ofta att användningen av cannabis är mycket hälosammare än alkohol, bland annat eftersom cannabis inte leder till våldsamt beteende i samma utsträckning som alkohol gör. Detta kan i många fall vara sant, men trots att alkohol är lagligt så är dess negativa effekter på kroppen tydliga och erkända av såväl forskare som omvärldens befolkning. Att jämföra missbruk av olika droger (till exempel cannabis och alkohol) skapar därför inte en bra grund till slutsatsen att cannabis borde vara lagligt, eftersom det inte handlar om att cannabis kan vara mindre farligt än alkohol utan att cannabis är farligt oavsett vad man jämför drogen med, vilket leder oss in på vad de negativa effekterna av cannabis är. Utöver de direkta och kortvariga effekterna så finns det nämligen även längre negativa effekter av att bruka cannabis (effekter som länge har varit omdiskuterade men som under senare år har bekräftats genom upptäckter och framsteg inom den neurologiska forskningen med dess nya teknologi). Bland dessa negativa effekter finns försämrat korttidsminne, inlärningsförmåga, koordinationsförmåga, motorik och logiskt tänkande. Detta beror på att cannabinoiderna (speciellt THC) förändrar nervcellerna i hjärnan så att vissa cellkopplingar bryts och andra aktiveras. Många viktiga nervbanor i hjärnan blir därför blockerade, nervbanor som behövs för att de ovan nämnda förmågorna ska fungera normalt. Detta kan jämföras med alkohol, som under missbruk påverkar lillhjärnan så att nervcellerna kommunicerar långsammare och sämre. Cannabinoiden THC löses även upp i kroppens fetter och lagras i kroppen under flera veckor, vilket förlänger de negativa effekterna som det kemiska ämnet har på nervbanorna. Eftersom cannabis ofta intas genom att rökas så påverkas också lungorna kraftigt av drogen, och leder (precis som cigaretter) till högre risk för lungcancer och inflammation av luftrören. Ett starkt exempel på de negativa effekterna av cannabis är den nyare forskningen som gjorts på cannabisrökning under graviditet, vars resultat har påvisat att barn som föds med cannabisrökande mödrar har större risk för bestående skador. Fostret har nämligen utvecklade cannabinoidreceptorer i hjärnan från vecka 11 av graviditeten, och kan därför ta upp det THC som modern röker, vilket stör utvecklingen av hjärnans nätverk precis som hos missbrukarna. Speciellt outvecklade och unga hjärnor påverkas lätt av ämnet, vilket gör foster och barn/tonåringar extra känsliga för de negativa effekter som cannabis med sina cannabinoider har på hjärnan. Cannabis har alltså en uppsjö av långvariga, negativa effekter på människokroppen, men det finns även forskning som tyder på att ämnen i cannabis faktiskt kan ha viktiga användningsområden inom vård och medicin. THC kan bland annat lindra kronisk smärta, depression, epilepsi, och neurologiska sjukdomar som exempelvis multipel skleros (MS). Vissa positiva medicinska effekter av cannabis ligger dock inte i THC utan i andra ämnen, ämnen som inte ger användaren av preparatet den rusningseffekt som cannabinoiderna ger. Trots att det är tydligt att det faktiskt finns vissa positiva effekter med cannabis så måste dessa dock vägas mot de bevisade och överväldigande negativa effekterna som exempelvis THC har på hjärnan. Detta gör den medicinska användningen av cannabis till ett krokigt och svårnavigerat område som kan ha många svar och ännu fler frågor. Precis som användning av alkohol bevisligen kan ha positiva effekter på kroppen så är det många frågor som måste besvaras; vad för typ av ämne gäller det, hur ofta bör det brukas och hur mycket? Och vad är bieffekterna? Ett stort problem med detta är att THC-halten i cannabis har ökat enormt under de senaste åren, vilket har gjort drogen avsevärt mycket svårare att kontrollera och de negativa effekterna avsevärt mycket starkare. I jämförelsen med alkohol så kan du ju kontrollera ditt alkoholintag relativt enkelt genom att förbruka en viss mängd alkohol, men detta går inte att göra på samma sätt med cannabis. För att sammanfatta så är svaret som forskningen visat oss väldigt entydigt: cannabis är farligt, och på många olika vis. Under rätt omständigheter så kan drogen ge positiva effekter, men vi vet inte tillräckligt mycket om detta än för att kunna använda det i stor skala på en medicinsk nivå. De negativa effekterna är allt för framträdande för detta, och även om cannabis skulle börja användas medicinskt i stor skala så skulle det inte ske i de former som cannabis brukas olagligt idag, alltså genom rökning. Forskningen måste göra ytterliggare framsteg inom detta område för att säkerställa något, men eftersom cannabis är drogklassificerat och olagligt i majoriteten av världens länder så skulle en internationell legalisering av cannabis orsaka enorma problem som är svåra att förutspå, både för den enskilda brukaren av drogen men även på en samhällelig nivå. Oavsett så har de negativa effekterna av cannabis bevisats genom år av modern forskning sedan början av 2000-talet, så att säga att cannabis är ofarligt är lika ogrundat som att säga att cigaretter inte är cancerframkallande eller att alkohol inte kan förstöra levern. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://ki.se/forskning/cannabis-kan-utlosa-kaos-i-hjarnan http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/ar-marijuana-farligt http://www.ufold.uu.se/Nyhet/?tarContentId=313686 http://www.ibg.uu.se/digitalAssets/176/c_176843-l_3-k_rosendahl-sofi-sammanf.pdf |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|