Fråga: Om man hänger ut blöt tvätt när det är minusgrader så fryser den ju till is och blir alldeles stel. Kan man bryta sönder tygfibrerna om man viker tyget när det är stelfruset? Spelar det någon roll vilken typ av tygmaterial det är i fibrerna? Svar: De flesta av oss uppskattar den där fräscha doften av natur och friska vindar när kläderna har hängt utomhus för att torka, och att sova i nytvättade sängkläder som har torkats av sol och vind är ljuvligt. Men i ett land där klimatet inom loppet av ett dygn kan skifta från soliga vårdagar med fågelkvitter till iskallt bitande vindar och snöstorm är det inte alltid så lätt att förutsäga om de blöta kläderna kommer att ha torkat fridfullt på klädlinan eller ha förvandlats till en klump av is som inte ens isdrottningen i Naria eller Elsa från Frozen skulle använda. Att torka kläderna genom att låta dem frysa utomhus är faktiskt en vanligt förekommande metod som har använts i århundraden. Under tiden vattnet i kläderna hänger utomhus och börjar att frysa så förångas även en stor del av vattnet, vilket torkar kläderna sakta men säkert utan att värmen från en torktumlare behövs; ett både klimatsmart och häftigt sätt att torka sina kläder! Kläderna torkar på detta vis mycket långsammare än under en varm och solig sommardag, men de torkar i alla fall. Det gäller dock att luften är relativt torr, så att klädesplaggen inte återfuktas genom att hänga ute. Att frysa kläder kan även (under rätt omständigheter) avlägsna exempelvis löss och annan ohyra från dina kläder, eftersom att många av dessa djur inte klarar temperaturer under en viss minusgrad och därför inte överlever en förfrysning. Att värma upp kläderna till höga temperaturer, till exempel genom en maskintvätt på hög värme eller genom kokning, brukar dock vara ett hetare tips (avsiktlig ordvits) för att bli av med krypen. Att torka kläder i minusgrader kan dock medföra vissa problem, och ett av dessa problem är just förslitning av fibrerna i klädesplaggen när vattnet fryser till is. Vanligtvis brukar saker krympa när de fryses ned, eftersom partiklarna i objektet vibrerar långsammare när temperaturen sjunker och därför tar upp mindre plats. Vatten fungerar dock annorlunda och expanderar istället när det omvandlas till is (detaljerna om hur detta fungerar kan du läsa här). När vattnet i kläderna fryser till is så kommer det alltså att expandera, vilket medför att fibrerna i klädesplagget kan slitas isär och gå sönder. Som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (Fråga om yllekläder) så ser olika fibertyper olika ut; ullfibrer är grövre och spretigare än exempelvis bomull. Fibertyperna skiljer sig även i graden av elasticitet, och skadas därför olika mycket när fibrerna dras ut och slits i. Ulltyg skadas exempelvis väldigt lätt om man drar och sliter i plagget, medan polyester och bomull i många fall är tåligare när det gäller höga eller låga temperaturer och förslitning. För att sammanfatta så kan det alltså vara väldigt slitsamt för klädesplagg om de viks, böjs eller slits i när de är frysta under torkning utomhus i minusgrader, men även att vattnet i klädesplagget bara fryser till is kan räcka för att skada fibrerna. Detta kan liknas vid att frysa en gummisnodd, som då förlorar sin elasticitet och går sönder mycket lättare än om det inte är fryst. Det bästa är att låta det frysta plagget tina av sig själv inomhus och därmed inte utsätta det för onödiga påfrestningar. Olika fibermaterial tål även förslitning olika mycket, och ömtåliga material så som yllekläder bör därför behandlas varsammare än mer tåliga kläder. Avslutningsvis så kan man i videoklippet nedanför (från det extrema vinterklimatet i Minnesota) se hur frysta klädesplagg kan gå sönder om man behandlar dem (väldigt) oförsiktigt: Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://104homestead.com/line-dry-clothes-winter/ http://www.ecobabysteps.com/2013/01/05/line-drying-clothes-outside-in-winter/ http://grist.org/living/ask-umbra-can-i-line-dry-my-clothes-in-the-winter-too/ https://www.thenakedscientists.com/articles/questions/why-does-water-expand-when-it-freezes http://www.dailymail.co.uk/femail/article-2134749/Moths-munch-Put-woollies-freezer-tips-rid-pests.html https://books.google.se/books/about/Yarn_Works.html?id=Z1X0AwAAQBAJ&redir_esc=y
Fråga: Varför lät Rose Jack drunkna istället för att erbjuda en plats på vrakdelen?
Svar: Titanic, det osänkbara skeppet, skeppet som tog över två år att bygga för en kostnad på 7,5 miljoner dollar. Skeppet var 270 meter långt och över 28 meter högt, och vägde så mycket som 46,000 ton. Ett majestätiskt skepp utan dess like, men vi vet alla vad som hände skeppet på kvällen den 14 april 1912. Strax innan midnatt såg besättningen ett stort isberg, ett isberg som inte kunde undvikas och som när skeppet gjorde en skarp svängning slog upp hål i skrovets högra sida. Hålen som revs upp över ett 90 meter långt område i skrovet blev till slut skeppets fördärv, då det sakta men säkert började att sjunka. Vid klockan 02:20 på natten den 15 april så var Titanic borta, i havets mörka och slukande djup. Det osänkbara skeppet var sänkt. Nu hoppar vi fram 85 år, 8 månader och 5 dagar. Filmen "Titanic" med stjärnorna Leonardo DiCaprio och Kate Winslet har premiär på biograferna i USA, den 19 december 1997. Under årtiondena framöver så blir filmen en klassiker med kultförklaring, en film som fått tusentals och åter tusentals ögon att tåras vid slutscenerna då Rose (spelad av Kate) låter Jack (spelad av Leonardo) sjunka ned i havet och drunkna, som blir slutet för den vackra kärlekshistorien mellan två unga och kära människor. Med denna filmscen så har också många kontroverser och dispyter skapats, då många anser att det fanns mer än nog med plats på den flytande dörren gjord av trä för både Rose och Jack att överleva. Rose, varför lät du Jack drunkna? Till och med Kate Winslet har under en intervju i showen "Jimmy Kimmel Live" uttryckt att hon faktiskt lät Jack dö, och att båda karaktärerna kunde ha överlevt på den flytande träbiten. James Cameron (regissören för Titanic) hävdade att det inte handlade om att båda karaktärer inte fick plats på träbiten, utan att träbiten inte hade nog med flytkraft för att bära båda deras kroppar. Men ordet av en enda skådespelerska eller regissör kan inte så enkelt förändra tidernas största kärleksfilms, så därför bestämde sig Adam Savage och Jamie Hyneman i sitt program "Mythbusters" för att testa teorin om flytkraften. De skapade en i princip identisk träbit, gjord i samma typ av trä som i filmen Titanic, och använde flytvästar i samma material som användes under det tidiga 1900-talet. Sedan bar det ut på havet! Jamie flyter hjälplöst på sin flotte, medan Adam försöker att klättra upp på den och överleva. I testet så lyckas Adam ta sig upp på flotten efter ett antal försök, för att nå sin älskade Rose (aka. Jamie), men flotten klarar inte riktigt vikten av de båda då en stor del av flotten och passagerarnas kroppar befinner sig under vattenytan. I ett hav med vatten nära frystemperatur så skapar detta ett stort problem, och skulle förmodligen leda till att både Jack och Rose frös ihjäl relativt snabbt. Adam fick dock en lysande idé och placerade sin flytväst under träflotten istället, vilket gjorde att träflotten lyckades hålla sig flytande med två personer ovanpå utan att tyngas ned allt för mycket under vattnet. Rose kunde alltså ha räddat Jack om de hade tänkt ett steg längre och använt sin problemlösningsförmåga aningen bättre. När man befinner sig i iskallt vatten efter att ens skepp har försvunnit ned i havet så kan dock detta vara svårt, och flotten skulle ju trots allt inte ha burit upp deras tyngd så bra om inte en flytväst befann sig under flotten. Här nedanför är klippet på när Mythbusters-hjältarna testar flykraften för träflotten i Titanic.
För att sammanfatta så kunde Jack alltså ha överlevt på den flytande dörren tillsammans med sina käresta, men om vi bortser från logik och istället beger oss in i filmvärldens dramaturgi så hade detta inte skapat den dramatiska filmscen som vi nu är vana vid att Titanic bjuder på. Filmer spelar ofta på våra medmänskliga känslor, och filmen hade troligen inte varit lika minnesvärd om Jack överlevt. Som James Cameron uttryckte det så måste Jack dö som manuset dikterar, för att skapa den sorgliga och vackra film som Titanic är idag. Jack kunde ha överlevt, men det var inte meningen att han skulle det: kärlek blir ju ofta ihågkommet när döden har spelat sin roll, och detta stämmer även för denna film. Men det går inte att undgå kritikernas logik: flotten borde ha varit mindre.
Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2016/02/03/even-kate-winslet-thinks-rose-let-jack-die-in-titanic/?utm_term=.9798027d69e9 http://www.livescience.com/38102-titanic-facts.html http://www.history.com/this-day-in-history/titanic-sinks http://www.hollywoodreporter.com/heat-vision/james-cameron-mythbusters-titanic-jack-rose-370311 http://globalnews.ca/news/2492678/kate-winslet-finally-admits-titanic-truth-rose-let-jack-die/ http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-2203532/Titanic-James-Cameron-explains-Jack-climb-raft-Rose.html http://www.imdb.com/title/tt0120338/
Fråga: Varför kliar ull?
Svar: En sen vinterkyla börjar sprida sig över landet och varma, tjocka kläder är ett måste för att stå ut med naturens kyliga vindar och vita snötäcken. Yllekläder är för många ett måste när temperaturen faller, men att gå runt med kläder gjorda av ull kan vara riktigt jobbigt. Det kliar, sticker och irriterar när ullen ligger mot huden, vilket leder till att man ofta har andra klädesplagg under yllekläderna för att slippa lida (men som då ofta blir för varmt). Det finns flera anledningar till att yllesplagg kliar, och för att undersöka saken närmare så måste vi plocka fram mikroskopet! Det finns nämligen flera olika sorters ull från flera olika djurarter (trots att den vanligaste ullsorten kommer från får): ull som är grov, ull som är fin, ull från alpackor, kashmir-ull (från kashmirgetter), kamelull och så vidare. Beroende på från vilket djur ullen kommer, så ser strukturen på ullfibrerna olika ut. Bilden här nedanför illustrerar hur fibrerna i olika klädesmaterial ser ut under ett mikroskop.
Som bilden visar så har kashmirullens och alpackaullens fibrer mycket finare fjäll än grövre typer av ull. I sin tur har polyester, bomull, silke och linne ännu finare fibrer än ull har, vilket bidrar till mjukheten i klädesplagg gjorda av dessa material. Ju grövre fibrer ullen har, ju stelare och tjockare blir materialet, vilket även gör det mer stickigt och kliande. En annan stor anledning till varför ull kliar har dock mer med fibrernas längd att göra än fibrernas textur. När ullen spinns till garn (som senare görs till kläder) så sticker ofta korta fibertrådar ut från garnet; fibertrådar som lätt kan irritera, sticka och klia mot huden. Om du håller upp ett ylleplagg mot en lampa så ser du alla de utstickande fibertrådarna som väntar på att få klia dig! Detta kan jämföras med bomull och polyester som inte har utstickande fibrer på samma sätt som ull, vilket gör kläderna mer bekväma eftersom inga trådar sticker och irriterar huden. Det är alltså både ullfibrernas grovhet (fjällen) och tjocklek men även längd som gör så att yllekläderna kliar. Om din hud är känslig eller om du har eksem så förvärras även den kliande och stickande känslan som ullen skapar. Det finns dock ett par knep som gör att yllekläderna kliar mindre!
1) Tvätta ullen med balsam. Ja, du läste rätt, helt vanligt hårbalsam! Om du handtvättar ull med balsam så blir fibrerna mjukare och fjällen lägger sig tätare, precis som när du tvättar håret med balsam. Ullen blir därför inte lika spretigt och hårt, vilket gör klädesplagget mindre stickigt. Låt balsamet verka på plagget i ca. 30 min innan du sköljer av det med kallt vatten. Du kan även tvätta yllekläderna med ett mjukgörande sköljmedel vilket har en liknande effekt. Tänk på att inte dra för mycket i plagget när du tvättar det, annars kan fibrerna sträckas ut och gå sönder! 2) Lägg ylleplagget i frysen. Detta knep kan tyckas verka underligt, men när du fryser ner ylleplagget så förhindras de korta ullfibrerna från att sticka ut lika mycket. Du kan göra detta efter att du handtvättat ylleplagget med balsam, men låt plagget torka helt innan du fryser det! Om du efter att ha provat dessa knep ändå tycker att ullen sticker och kliar för mycket så kan du införskaffa yllekläder med finare fibrer, till exempel kashmirull eller merinoull, som känns mjukare och bättre mot huden! Tänker du prova knepen eller har gjort det tidigare? Skriv då gärna en kommentar om hur dina yllekläder kändes efteråt! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://www.gutenberg.org/files/17740/17740-h/17740-h.htm https://www.quora.com/Why-are-some-items-made-of-wool-so-itchy-but-others-soft http://www.whowhatwear.co.uk/how-to-fix-an-itchy-sweater http://www.chic.se/fa-ull-att-sluta-klia-stickas/ |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|