Fråga: Hur många gigabyte är allt innehåll på hela internet och hur stort kan det bli?
Svar: Sedan internet skapades (och sedan privatpersoner fick tillgång till det) så har antalet webbsajter, webbsidor och databas-innehåll växt i en obegripligt snabb takt. Varje sekund skickas mer än 2 miljoner mejl, över 40,000 google-sökningar och ungefär 4000 tweets. Detta är bara tre små exempel, och eftersom internet är betydligt mycket större än hur många mejl som skickas så är det även väldigt svårt att beräkna exakt hur stort internet är. En beräkning gjordes i september 2014 som visade att det då fanns ungefär 1 miljard olika webbsajter på hela internet, en siffra som ständigt förändras och som förmodligen är ännu större idag. Detta är dock en beräkning av hur många webbsajter som för tillfället fanns, men varje webbsajt har ju även flera individuella webbsidor. I mars 2016 beräknades det att det fanns så många som 4,66 miljarder individuella webbsidor på internet (en siffra som idag, den 1 februari 2017, beräknas ligga på 4,76 miljarder)! Den exakta summan av webbsajter på hela internet är omöjlig att ta reda på eftersom ett stort antal webbsajter och webbsidor inte är indexerade (katalogiserade/registrerade), till exempel det som kallas för "Deep web". Deep web är sådana webbsajter och data som exempelvis Google och andra sökmotorer inte registrerar, och som kräver speciella program för att få åtkomst till. Deep web kan innehålla allt från helt laglig (men dold) data som till exempel sökningar i en databas, men kan också innehålla webbsajter med olaglig handel så som vapenhandel, människohandel och andra typer av olaglig aktivitet. Eftersom mängden data i Deep web inte registreras i beräkningar av hur stort internet är så innebär detta att internet troligtvis är mycket större än man kan tro. År 2014 publicerades en vetenskaplig studie som uppskattade hela internets innehåll till en miljon exabytes. För att förstå vilken otrolig mängd en miljon exabytes innebär så kan vi titta på hur storleken på data är uppbyggt. Den minsta datastorleken är en bit, vilket består av en individuellt binärt tal (en etta eller en nolla). All data på internet består av dessa ettor och nollor. Nästa storlek är en byte som består av 8 bits, och en byte är ungefär lika stor som varje bokstav du läser i detta inlägg. En kilobyte (KB) består av 1024 bytes. Nu till de mest igenkännliga storlekarna: megabyte och gigabyte. En megabyte (MB) består av 1024 kilobyte, och en gigabyte (GB) består i sin tur av 1024 megabyte. Nästa storlek, en terabyte (TB), består av 1024 gigabyte, och en petabyte (PB) består av 1024 terabytes. Nu till den sista storleken, en exabyte (EB), som består av 1024 petabyte. Ordningen är alltså: bit, byte, kilobyte, megabyte, gigabyte, terabyte, petabyte och exabyte. Eftersom internet år 2014 beräknades bestå av en miljon exabytes, så är det svårt att greppa hur gigantiskt internet som helhet faktiskt är. För att göra det mindre abstrakt så försökte forskare i en studie år 2011 att beräkna hur många CD-skivor alla exabytes på internet skulle kräva (förutsatt att datan är optimalt komprimerad). Svaret blev att CD-skivorna i en stapel skulle vara 480,590km hög, vilket motsvarar 1,25 gånger distansen från jorden till månen. Vi behöver däremot inte oroa oss för att lagringskapaciteten ska ta slut inom snar framtid, för kapaciteten ökar faktiskt snabbare än mängden data växer! Internet kan alltså bli hur stort som helst, förutsatt att vi fortsätter att expandera lagringsutrymmet. Vi behöver däremot fråga oss en helt annan fråga - vad händer när vi får slut på material att bygga dessa lagringsutrymmen av? Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://www.livescience.com/54094-how-big-is-the-internet.html http://www.wu.ece.ufl.edu/links/dataRate/DataMeasurementChart.html http://www.worldwidewebsize.com/
Fråga: Vilken är världens (genom historiens) största bötessumma?
Svar: När man får en bot, vare sig det gäller en parkeringsbot, fortkörningsbot eller av något helt annat skäl än i trafiken, så är känslan alltid den samma. Irritation, ilska och en tanke av att man "borde ha..." dyker ofta upp när man inser sitt misstag, då de flesta bötessummorna delas ut på grund av små misstag så som att ha parkerat sin bil på fel ställe vid fel tidpunkt utan att märka det. Bötessummorna som man varit i kontakt med varierar självklart, men brukar oftast inte överstiga mer än ett par tusen. Det finns dock undantag, undantag som gör så att man ryser vid tanken av att själv vara den drabbade. Vi börjar med världens högsta fortkörningsbot. En intet ont anande svensk 37-åring färdas i sin präktiga, strömlinjeformade Mercedes SLS AMG på en motorväg i Schweiz. Motorvägens hastighetsbegränsning är 120km/h, en vanlig hastighet på en vanlig motorväg. Men svensken kör inte som vanligt idag. När polisen stannar honom så har han legat i ca. 300km/h, nästan tre gånger snabbare än lagens gräns. I Sverige hade mannen utan tvekan blivit av med sitt körkort och utöver det säkert fått en stor bötessumma att betala. Men i Schweiz fungerar bötessystemet lite annorlunda än i "landet lagom". Där baseras nämligen bötessumman delvis på hur fort man kört men även på hur mycket pengar man tjänar. Svensken måtte ha tjänat en riktigt bra lön, för bötessumman riskerade att uppgå till den rekordhöga summan på ca. 7,7 miljoner kronor! Ett rekord för fortkörningsböter som kanske är mer ståtligt för Guinness-boken än för innehavaren. Att notera är även att den slutliga summan inte redovisats för, utan endast det preliminära beloppet. Om vi blickar bort från trafikens många bötessummor så hittar vi dock avsevärt mycket värre exempel. Under finanskrisen i USA så genomförde Bank of America medveten försäljning av dåliga värdepapper/krediter som omfattar bostadslån (eng: residential mortage-backed security / RMBS) till investerare på bostadsmarknaden. Bostadslånens värdepapper hade dålig säkerhet och kvalitet samt en väldigt hög riskfaktor, men presenterades medvetet som mycket bättre än de egentligen var av representanterna för banken som sålde dessa värdepapper. Banken sålde för miljardbelopp till intet ont anande investerare, trots att de alltså visste om den stora risken i de dåliga investeringarna. Både investerarna och den amerikanska regeringen blev missledda av banken, något som banken kom att få betala stort för. Efter en rättslig förlikning (överenskommelse) mellan Bank of America, Justitiedepartementet, flera andra myndigheter samt flera amerikanska delstater, så fick Bank of America en slutlig bötessumma att betala. Summan uppgick till det enorma rekordet på ca. 16,65 miljarder dollar, alltså cirka 147 miljarder kronor! Detta rekord gäller alltså för den största boten given till ett företag vid ett tillfälle, högre sammanlagda boter har dock utdelats till flera företag/organisationer vid samma tillfälle för samma brott. År 1998 blev exempelvis blev den amerikanska tobaksindustrin med dess många företag bötesfälld av den amerikanska regeringen för sammanlagt drygt 200 miljarder dollar. Anledningen var att tobaksindustrin orsakade stora belastningar på det amerikanska hälsovårdssystemet (av självklara anledningar). Oavsett om det gäller mindre boter för att inte ha cykellampor på cykeln eller enorma bötessummor som företag, industrier eller stater måste betala för sina misstag, så finns det miljontals exempel och nya boter tillkommer kontinuerligt till samlingen. Företag, regeringar och individer gör misstag varje dag och det är tivelaktigt om rekordet på världens högsta bötessumma kommer att hålla sin ställning länge. Vi har dock lärt oss en sak av dessa exempel: kör inte för fort i Schweiz (speciellt om du är rik) och ge dig inte in i tobaksindustrin! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://www.realtid.se/klart-med-rekordboter-boa http://teknikensvarld.se/miljonboter-for-svensk-fortkorare-i-schweiz-126465/ https://www.ukhomeandpersonalloans.co.uk/blog/largest-company-fines-in-history/ http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/banksandfinance/11048823/The-largest-bank-settlements-in-history.html http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12426267.ab http://www.expressen.se/nyheter/svensk-fortkorare-kan-fa-bota-76-miljoner/
Fråga: Förra veckan läste jag om att Trump gjorde ett uttalande och då skrev tidningen att börsen sänktes efter uttalandet. Hur kommer det sig att börsmarknaden kan påverkas av ett enda uttalande?
Svar: Börsmarknaden präglas av ständiga upp- och nedgångar, där minsta lilla resultat, uttalande eller händelse kan förändra en eller flera aktiekurser drastiskt. Många tror att de kan förutspå hur börsmarknadens olika aktiekurser ska bete sig, och många lyckas livnära sig på att försöka göra uträknade drag där de investerar pengar i företag vars framtid ser ljus ut. Aktiekurser påverkas av en mängd olika saker, exempelvis ett företags ekonomiska resultat och positiva/negativa händelser som berör företaget och omvärlden. Bakom alla de faktorer som kan påverka en aktiekurs finns det dock en sak gemensamt: mänsklig psykologi. Börsmarknaden pendlar upp och ned på grund av att folk antingen är rädda att förlora pengar (och därför säljer sina aktier) eller ivriga att vinna pengar (och därför köper nya aktier). Om ett företag redovisar ett negativt resultat (exempelvis i sin kvartals- eller delårsrapport) så tror aktieägarna att företaget över lag börjar prestera sämre, vilket leder till att de börjar sälja sina aktier i hopp om att begränsa sina förluster. Börsmarknaden bygger utöver detta även på flockbeteende: när några börjar sälja sina aktier så följer snart majoriteten efter, vilket i exemplet ovan resulterar i att den utsatta aktiekursen sjunker och hamnar i fritt fall. Hela börsen handlar alltså om rädsla, girighet och tron på att olika händelser ska påverka ett aktiebolag/företag positivt eller negativt. När det kommer till stora världshändelser, som exempelvis att Donald Trump blir president eller uttalar sig om något specifikt, så kan detta påverka börsen genom att aktiehandlarna (som ofta noggrant följer nyheterna) tror att händelsen ska påverka marknaden som aktiekursen berör. Ett exempel är hur aktiekursen för peson (den mexikanska valutan) föll med flera procent när Trump blev president i USA. Anledningen till detta är bland annat att Trump förespråkat en väldigt hård handelspolitik gentemot Mexiko och att Trump, eftersom han nu blivit president, kommer att försöka införliva denna politik. Peson sjönk alltså i tron om att Mexiko i framtiden kommer att få det mycket svårare när det kommer till utrikeshandel, som är ett av landets största inkomster (80% av Mexikos export går till USA). Detta är dock bara ett exempel på hur en aktiekurs påverkas av en händelse, vars samband kan verka väldigt logiskt. Exempel på hur börsmarknaden istället i sin helhet kan påverkas av en enda händelse är bland annat hur skatterna eller löneutvecklingen i ett land ser ut: om skatterna helt plötsligt sjunker så tenderar börsen att stiga (eftersom detta på kort sikt troligtvis innebär bättre ekonomiska resultat för aktiernas företag), vilket även är fallet om lönerna sjunker eftersom detta också tyder på större ekonomiska vinster hos företagen. Vad börsens upp- och nedgång beror på är alltså vad aktiehandlarna tror kommer hända efter en viss händelse eller ett visst uttalande. Varför jag betonar att tron om framtida förhållanden är det viktiga inom börshandeln beror på att det är omöjligt att förutspå exakt hur världen (och dess många bolag/företag) ska påverkas av olika händelser. Angående kursfallet av den mexikanska peson skedde detta i tron om att Mexikos exporthandel kommer att försämras, om den sedan faktiskt gör det är en helt annan fråga. När lönerna sjunker så tror kanske aktiehandlarna att företagets ekonomiska resultat kommer att förbättras på grund av minskade kostnader, men vad händer om en stor del av företagets personal bestämmer sig för att gå ut i strejk tills dess att lönerna höjts igen, eller rent utav säger upp sig från jobben? Att med säkerhet kunna förutspå börsmarknaden eller en specifik aktiekurs är omöjligt eftersom det finns miljontals olika händelser som kan påverka en aktiekurs, och en människa (eller dator) kan aldrig förutspå framtiden med alla dess möjliga händelser. Det enda en aktiehandlare kan göra är mer eller mindre kvalificerade gissningar. Aktiehandlare är i den aspekten alltså som spådamer, men som försöker förutspå börsmarknaden istället för individers framtid. Vid en händelse överreagerar många gånger även börsmarknadens investerare på grund av sina gissningar, vilket gör att en aktiekurs kanske först faller med flera procent men sedan stiger igen när investerarna inser sin överreaktion. För att sammanfatta så kan börsmarknaden stiga eller falla på grund av ett enda uttalande eftersom investerarna tror att aktiebolagen som de handlar i kommer att påverkas av detta uttalande. Vare sig det är Trump, Putin eller en världskänd aktieanalytiker som uttalar sig, så tycks vi människor alltid följa den sociala strömmen. För ingen vill väl bli lämnad ensam kvar när alla andra har gått. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:195942/FULLTEXT01.pdf http://ekonomihandboken.se/borskrascher/vad-betyder-borsens-utveckling/ http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Mexiko/Utrikeshandel http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mexico/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23878532.ab |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|