Fråga: Hur ska man göra för att få någon att tycka om en?
Svar: Att bli omtyckt och accepterad är något som alla människor strävar efter, och vi mår som bäst när vi får bekräftelse och kärlek av människorna i vår omgivning. Vare sig det gäller vännerna, partnern eller arbetskollegorna, så gör vi oftast allt vi kan för att bli omtyckta. Utan att vi tänker på det så fylls vår vardag med beteenden som förstärker de sociala banden vi har. Ibland kan det dock vara väldigt knepigt att få vissa individer att tycka om oss, men det finns flera saker som man medvetet kan göra för att bli omtyckt, saker som vi omedvetet lär oss tidigt i livet och sedan utvecklar under livets gång. 1) Leendet är din vän. Att le signalerar vänskaplighet, glädje och välvilja till människorna i din omgivning. Om du ler när du umgås med någon så signalerar du att du tycker om personen, och personen kommer förmodligen att besvara ditt leende likadant. En leende människa är i allra flesta fall inte en fiende utan någon som du kan slappna av med, vilket är omtyckt. En människa som aldrig ler ses däremot ofta som underlig, opålitlig och/eller oförutsägbar. Det är därför viktigt att visa individerna runt dig att du är vänligt sinnad och att delta i det sociala samspelets beteenden genom att le. 2) Copy - paste. När vi tycker om en människa så kopierar vi ofta personens beteende. Detta kallas inom psykologin för spegling, och innebär att man härmar någon annans kroppspråk, gester och ansiktsuttryck. Om du exempelvis samtalar med någon och lägger armarna i kors så är chansen stor att du strax därefter ser hur personen gör likadant. Andra exempel är om du står på ett speciellt sätt eller skrattar/ler, vilket ofta smittar av sig. Vi speglar andra personers beteenden omedvetet som ett sätt att få dem att tycka om oss - vi tycker ju om personer som är som oss själva. Studier har visat att ju mer vi härmar andra personers beteende, ju mer tycker personerna om oss. Däremot finns det självklart gränser och du bör inte härma en person så mycket att det märks för tydligt, det kan leda till irritation och misstycke! 3) Var intresserad (släpp egot). Människor har en tendens att i regel vara väldigt självcentrerade och pratar ofta om sina egna intressen, minnen och framgångar. I princip alla har någon bekant som bara pratar om sig själv och inte visar något intresse alls för någon annans liv - dessa individer brukar tyvärr bli illa omtyckta och det brukar vara väldigt frustrerande att umgås med dem. Vi tycker nämligen om uppmärksamhet, och när någon visar intresse för vårt liv så tycker vi om personen. Att fråga någon om dennes liv och intressen signalerar att vi vill lära känna individen och att vi kan släppa vårt egna egocentrerade liv för en stund, vilket gör att personen tycker om oss. Att uppnå en balans är det bästa, där man både visar intresse för den andra personens liv men även delar med sig av sitt eget liv. Det är ju inte roligt att ha en vän som inte vet någonting om en, men heller inte roligt att ha en vän som man inte vet någonting om. 4) Umgås. Vi har en tendens att tycka om saker som vi är vana vid (exponeringseffekten), något som jag skrivit mer om i ett tidigare inlägg (Fråga om ny musik och mentala mönster). Du kanske har varit med om att du ogillat en person vid första interaktionen, men att denna person senare blivit en nära vän. Det beror till stor del på att ni spenderat tid tillsammans och interagerat mer med varandra. Till en början kan detta vara tvunget, så som i ett arbetslag eller i en skolklass, men relationer utvecklas ofta under lång tid och ibland från de mest oanade situationerna. Ni kanske till slut börjar intressera er för varandras liv och delar erfarenheter, minnen och upplevelser tillsammans. Man ogillar alltid det man inte är van vid (speciellt förändringar), men genom att umgås med en person så kommer ni mest sannolikt att börja tycka om varandra mer ju längre tiden går. Dessa fyra knep är bara ett fåtal av de olika saker man kan göra för att få någon att tycka om en. Andra saker inkluderar att vara ärlig, hitta gemensamma intressen, lätt fysisk beröring, att skratta åt personens skämt och att vara öppen med både dina styrkor och svagheter. Det mesta gör du redan omedvetet mot de personer i din omgivning som du tycker om, det gäller bara att bete dig likadant mot personer som du vill ska tycka om dig. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.psychologytoday.com/blog/beyond-words/201209/mimicry-and-mirroring-can-be-good-or-bad https://www.psychologytoday.com/blog/let-their-words-do-the-talking/201107/get-anyone-you-instantly-guaranteed http://nordic.businessinsider.com/how-to-make-people-like-you-2016-4
Fråga: Förra veckan läste jag om att Trump gjorde ett uttalande och då skrev tidningen att börsen sänktes efter uttalandet. Hur kommer det sig att börsmarknaden kan påverkas av ett enda uttalande?
Svar: Börsmarknaden präglas av ständiga upp- och nedgångar, där minsta lilla resultat, uttalande eller händelse kan förändra en eller flera aktiekurser drastiskt. Många tror att de kan förutspå hur börsmarknadens olika aktiekurser ska bete sig, och många lyckas livnära sig på att försöka göra uträknade drag där de investerar pengar i företag vars framtid ser ljus ut. Aktiekurser påverkas av en mängd olika saker, exempelvis ett företags ekonomiska resultat och positiva/negativa händelser som berör företaget och omvärlden. Bakom alla de faktorer som kan påverka en aktiekurs finns det dock en sak gemensamt: mänsklig psykologi. Börsmarknaden pendlar upp och ned på grund av att folk antingen är rädda att förlora pengar (och därför säljer sina aktier) eller ivriga att vinna pengar (och därför köper nya aktier). Om ett företag redovisar ett negativt resultat (exempelvis i sin kvartals- eller delårsrapport) så tror aktieägarna att företaget över lag börjar prestera sämre, vilket leder till att de börjar sälja sina aktier i hopp om att begränsa sina förluster. Börsmarknaden bygger utöver detta även på flockbeteende: när några börjar sälja sina aktier så följer snart majoriteten efter, vilket i exemplet ovan resulterar i att den utsatta aktiekursen sjunker och hamnar i fritt fall. Hela börsen handlar alltså om rädsla, girighet och tron på att olika händelser ska påverka ett aktiebolag/företag positivt eller negativt. När det kommer till stora världshändelser, som exempelvis att Donald Trump blir president eller uttalar sig om något specifikt, så kan detta påverka börsen genom att aktiehandlarna (som ofta noggrant följer nyheterna) tror att händelsen ska påverka marknaden som aktiekursen berör. Ett exempel är hur aktiekursen för peson (den mexikanska valutan) föll med flera procent när Trump blev president i USA. Anledningen till detta är bland annat att Trump förespråkat en väldigt hård handelspolitik gentemot Mexiko och att Trump, eftersom han nu blivit president, kommer att försöka införliva denna politik. Peson sjönk alltså i tron om att Mexiko i framtiden kommer att få det mycket svårare när det kommer till utrikeshandel, som är ett av landets största inkomster (80% av Mexikos export går till USA). Detta är dock bara ett exempel på hur en aktiekurs påverkas av en händelse, vars samband kan verka väldigt logiskt. Exempel på hur börsmarknaden istället i sin helhet kan påverkas av en enda händelse är bland annat hur skatterna eller löneutvecklingen i ett land ser ut: om skatterna helt plötsligt sjunker så tenderar börsen att stiga (eftersom detta på kort sikt troligtvis innebär bättre ekonomiska resultat för aktiernas företag), vilket även är fallet om lönerna sjunker eftersom detta också tyder på större ekonomiska vinster hos företagen. Vad börsens upp- och nedgång beror på är alltså vad aktiehandlarna tror kommer hända efter en viss händelse eller ett visst uttalande. Varför jag betonar att tron om framtida förhållanden är det viktiga inom börshandeln beror på att det är omöjligt att förutspå exakt hur världen (och dess många bolag/företag) ska påverkas av olika händelser. Angående kursfallet av den mexikanska peson skedde detta i tron om att Mexikos exporthandel kommer att försämras, om den sedan faktiskt gör det är en helt annan fråga. När lönerna sjunker så tror kanske aktiehandlarna att företagets ekonomiska resultat kommer att förbättras på grund av minskade kostnader, men vad händer om en stor del av företagets personal bestämmer sig för att gå ut i strejk tills dess att lönerna höjts igen, eller rent utav säger upp sig från jobben? Att med säkerhet kunna förutspå börsmarknaden eller en specifik aktiekurs är omöjligt eftersom det finns miljontals olika händelser som kan påverka en aktiekurs, och en människa (eller dator) kan aldrig förutspå framtiden med alla dess möjliga händelser. Det enda en aktiehandlare kan göra är mer eller mindre kvalificerade gissningar. Aktiehandlare är i den aspekten alltså som spådamer, men som försöker förutspå börsmarknaden istället för individers framtid. Vid en händelse överreagerar många gånger även börsmarknadens investerare på grund av sina gissningar, vilket gör att en aktiekurs kanske först faller med flera procent men sedan stiger igen när investerarna inser sin överreaktion. För att sammanfatta så kan börsmarknaden stiga eller falla på grund av ett enda uttalande eftersom investerarna tror att aktiebolagen som de handlar i kommer att påverkas av detta uttalande. Vare sig det är Trump, Putin eller en världskänd aktieanalytiker som uttalar sig, så tycks vi människor alltid följa den sociala strömmen. För ingen vill väl bli lämnad ensam kvar när alla andra har gått. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:195942/FULLTEXT01.pdf http://ekonomihandboken.se/borskrascher/vad-betyder-borsens-utveckling/ http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Mexiko/Utrikeshandel http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mexico/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23878532.ab
Fråga: Om en rökare eller drogmissbrukare hamnar i koma länge nog, kommer beroendet då ha försvunnit när personen vaknar igen?
Svar: Vad som gör ett drogberoende så starkt, oavsett om det gäller tunga droger eller cigaretter och alkohol, beror på flera olika faktorer. Huvudsakligen kan man dela upp beroendet i kroppsliga faktorer och psykologiska faktorer. De kroppsliga faktorerna av beroendet baseras till stor del på hur drogen förändrar hjärnans belöningssystem, något som jag skrivit tidigare om (Fråga om beroende). När hjärnans belöningssystem (som till stor del kontrolleras av signalsubstansen dopamin) blir påverkad av drogen så skapas nya kopplingar i hjärnan och de redan existerande kopplingarna förändras. Med fortsatt användning av drogen så kommer hjärnan förändras på ett sätt som gör att den kräver större och större doser av drogen för att belöningssystemet i hjärnan (vilket ger personen en känsla av välbehag) ska aktiveras. Detta beror på att hjärnan får en överdos av bland annat dopamin när drogen används, och med fortsatt droganvändning så vänjer sig hjärnan med detta och både förväntar sig och behöver överdoserna av dopamin för att fungera normalt. De psykologiska effekterna däremot beror till stor del på vana och på att drogen dämpar negativa känslor. En drogberoende person blir psykologiskt beroende av drogen genom att när negativa och jobbiga känslor och situationer dyker upp så används drogen som en "lösning" eller dämpning för att slippa dessa. Lösningen är dock bara kortvarig och personen kommer snart att få handskas med sina känslor och problem igen, vilket gör att den drogberoende ständigt behöver mer droger för att må bra och hålla sig på en nivå där de negativa känslorna och situationerna inte tar över. Ett bra exempel är hur rökare eller personer som försöker sluta röka ofta röker extra mycket när de känner sig stressade, ledsna eller arga. Cigaretten fungerar då som ett psykologiskt lugnande hjälpmedel. Vi människor är ju även oerhört beroende av vanor och rutiner, och om rökningen blivit till en vana (personen kanske röker varje gång det är rast på jobbet), så kommer det vara väldigt svårt att inte röka i situationer där personen vanligen röker. När man hamnar i koma så kan man ju varken röka eller ta någon annan drog (förutom de mediciner som sjukhuspersonalen administrerar), och detta gör att de fysiska, kroppsliga faktorerna av beroendet kommer att försvinna sakta men säkert. Det tar endast ca. en vecka för nikotinet från cigaretter att helt lämna kroppen, vilket innebär att om du befinner dig i koma längre än så, så kommer det kroppsliga beroendet av nikotin börja försvinna. Abstinensperioden och hur starka symtomen är skiljer sig väldigt mycket från drog till drog, och det kan ta flera månader för kroppen att vänja sig vid att fungera normalt utan drogen. Men om du befinner dig länge nog i koma så kommer alltså det fysiska beroendet att försvinna med tiden. Däremot de psykologiska faktorerna (att drogen lindrar jobbiga känslor och att det är en vana att ta drogen) kommer inte att försvinna på grund av koman. Därför kan man inte "bota" ett beroende genom att ligga i koma, eftersom du fortfarande kommer vara sugen på till exempel en cigarett när du vaknat om du är van att röka. Att vakna upp ur en koma är troligtvis även väldigt känslomässigt krävande, vilket gör dig ännu mer benägen att vilja ha en cigarett, alkohol eller vad det nu är för drog du använt innan koman. Du kan alltså bli av med det kroppsliga beroendet genom koma, men att bli av med det psykologiska beroendet kräver mängder av träning, avvänjning och disciplin, något som en koma inte kan hjälpa dig med! GIlla & dela, och kom snart tillbaks för mera! |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|