[Nu verkar Weebly fungera som vanligt igen, och gårdagens fråga kan äntligen publiceras. Ursäkta dröjsmålet, och jag hoppas att frågans långa svar var värt väntan!] Fråga: Varför tilltalar olika musik olika personer? Svar: Musik är en av de grundläggande hörnstenarna i många människors liv, och vi baserar ofta vår identitet, tillhörighet och även personlighet på vår musiksmak. Men vad är det som gör att vissa människor tycker om en viss typ av musik, medan andra människor föredrar en helt annan? Preferensen för vissa ljud har länge trotts vara biologiskt inprogrammerat i oss, och inte något som går att förändra. Ny forskning har dock visat att detta kanske inte stämmer. Vi människor tycker oftast om konsonanta ackord, alltså ackord som är uppbyggda av toner som fungerar väl med varandra och som därför är behagliga att lyssna på. På andra sidan finns dissonanta ackord, ackord där tonerna i musiken inte riktigt stämmer överens med varandra och som gör musiken mycket mer ansträngande att lyssna på. Denna preferens troddes vara universell för alla människor, men en studie gjord i ett litet samhälle i Amazonas, vid namnet Tsimane, visade helt andra resultat. Människorna i detta samhälle har minimal kontakt med omvärlden (och ännu mindre den västerländska omvärlden), och resultaten av studien visade att dessa människor inte hade någon starkare preferens för konsonanta ackord än för dissonanta ackord. Detta tyder på att vi, i synnerhet i västvärlden, har lärt oss att föredra de förstnämnda ackorden och ogilla de andra, och att detta alltså inte är biologiskt inprogrammerat i alla människor världen över. Denna förklaring kan lägga grunden till varför människor från olika delar av världen har olika musikpreferenser, och varför musik kan låta så olika beroende på vart i världen den kommer från. Vad som gör diskussionen om olika ackord ännu mer spännande är att det även gjorts studier som visat att ju äldre vi blir, ju mindre stör vi oss på den dissonanta musiken. Detta beror på att yngre människor har lättare att särskilja mellan konsonanta och dissonanta ackord, medan äldre människor upplever mindre skillnad mellan dem. Detta kan alltså vara en anledning till att en viss typ av musik tilltalar olika människor, åtminstone människor i olika åldrar! För att bege oss bort från biologin och djupare in i psykologin, så kan vi undersöka vad musik har för olika psykologiska funktioner. Det finns nämligen tre primära funktioner med att lyssna på musik: a) för att förbättra sin prestation eller sitt utförande i olika uppgifter, exempelvis genom att motverka långtråkighet, b) för att stimulera den intellektuella nyfikenheten, genom att koncentrera sig på och analysera musiken som hörs, och sist men inte minst c) för att påverka sitt emotionella tillstånd, och uppnå exempelvis glädje, spänning eller sorgsenhet. Oavsett vad vi tycker om för musik och vad funktionen med musiken är, så finns det dock en sak gemensamt: hjärnans belöningssystem. När vi hör musik som vi tycker om, vare sig det är hårdrock, jazz, hiphop eller pop, så aktiveras belöningssystemet i hjärnan som utsöndrar hormonet dopamin (vilket även utsöndras när vi äter choklad, har sex eller tar droger), som gör att vi känner oss glada och lyckliga. Belöningssystemet är även starkt kopplat till minnen; när vi hör ett nytt musikstycke så kommer aktiveringen av belöningssystemet till stor del bero på vad för tidigare musikupplevelser vi har av denna typ av musik. Om du exempelvis aldrig har lyssnat på klassisk musik tidigare, så är chansen stor att du inte kommer att tycka om musiken när du hör den. Belöningssystemet aktiveras nämligen då inte på samma sätt som om du lyssnar på en typ av musik som du tidigare har hört ofta. Våra minnen och tidigare upplevelser formar därför vilken musik vi tycker om: ju mer du hört liknande musik tidigare, ju större är chansen att det nya, liknande musikstycket du lyssnar på kommer att tilltala dig (något som jag även har skrivit om i ett tidigare inlägg). Detta kan förklara varför invånarna i Tsimane-samhället inte hade en preferens för konsonanta ackord, eftersom de inte har utsatts för och upplevt ackorden på samma sätt som vi i västvärlden har. Människor har alltså olika musiksmaker delvis på grund av att personerna har olika tidigare minnen och upplevelser av musiken, vilket har format deras preferenser genom hjärnans belöningssystem. Vart vi växer upp, i vilken typ av miljö och med vilka typer av människor påverkar därför starkt vad för musikpreferenser vi kommer att skapa under våra liv. Ett starkt exempel på detta är studier som visat hur ett foster i magen kan lära sig att känna igen en specifik melodi medan modern fortfarande är gravid, för att sedan ha en tydlig preferens för denna melodi när barnet fötts. Detta antyder hur musikpreferenser kan formas redan i de tidigaste stadierna av livet, och att de är baserade på miljön runt omkring oss. För att återkoppla till musikens funktioner, så finns det ytterligare en funktion med musik som lätt glöms bort: den sociala funktionen. Människan är ett flockdjur, och när det kommer till musik så lyssnar vi ofta på musik som våra vänner, familj och människorna i vår omgivning lyssnar på. Detta gör vi för att stärka de sociala banden med människorna runt oss. Att tycka om samma saker är nämligen en viktig del av sociala relationer, vilket är anledningen till att vi blir glada när någon har mycket gemensamt med oss. Ett exempel på musikens sociala aspekt är när vi lär känna en ny människa och deras musiksmak genast är intressant för oss, eftersom vi använder musiksmaken bland annat som en indikator för hur individens personlighet ser ut. Vi använder oss alltså av musiken som ett redskap för social interaktion, vare sig det gäller att passa in och tillhöra en specifik grupp, eller att läsa av en annan människa. Musiksmaken kan exempelvis vara en viktig del av gruppens identitet (alla minns vi de olika uppdelningarna i skolklasserna mellan de grupper som gillade olika typer av musik), och för att passa in i denna grupp så måste individen lyssna på en viss typ av musik. Genom att lyssna på gruppens typ av musik (biljetten för att bli en medlem i gruppen) så kommer individen att sakta men säkert bygga upp en preferens för musiken, och därav ha format en ny musiksmak. Sammanfattningsvis så beror människors olika musikpreferenser på flera faktorer, bland annat den åldersbaserade preferensen av de olika typerna av musikaliska ackord, till tidigare upplevelser, minnen och sociala samspel som format oss under viktiga delar av våra liv. Vi fortsätter ständigt att forma våra musikpreferenser efter omvärlden, människorna runt omkring oss och vad för typ av musik vi utsätts för (frivilligt eller ofrivilligt). När man tänker efter så är det ändå ganska fantastiskt att vi ofta formar våra liv, identiteter och grupptillhörigheter beroende på något så abstrakt som musik. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.psychologytoday.com/blog/mr-personality/201101/the-psychology-musical-preferences http://themodernape.com/2014/06/18/different-tastes-music/ http://elitedaily.com/life/culture/determines-music-taste/641213/ http://www.svt.se/kultur/musik/musik-alder-hmh http://www.expressen.se/nyheter/forskare-darfor-gillar-vi-en-viss-typ-av-musik/ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=415&artikel=5503351 http://theweek.com/articles/639280/science-why-like--dislike--certain-music |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|