Fråga: Varför har inte forskare hittat ett botemedel mot cancer ännu?
Svar: Varje år får ca. 60,000 svenskar diagnosen att de har cancer, en siffra som sakta men säkert ökar, och de allra flesta av oss har varit i kontakt med cancer på ett eller annat sätt. År 2012 uppskattades siffran till 14,1 miljoner över hela världen, och världens länder tycks ha enats om att ett krig mot cancer är det som behövs. Men trots att miljardbelopp pumpas in i cancerforskningen varje år så verkar vi aldrig komma närmare den där heliga graalen som ska bota oss från denna epidemi-liknande sjukdom, oavsett om det är ett vaccin, en behandling eller något helt annat. Ibland kan man undra sig varför vi inte har hittat svaret än, då forskare världen över arbetar flitigt med att hitta svaret på samma fråga, men för att förstå anledningen till varför cancer inte är botat än så måste vi undersöka vad cancer faktiskt är. Kroppens alla celler har inprogrammerat i sin arvsmassa att dela sig, så kallad celldelning, för att skapa nya friska celler som kroppen behöver. Celldelningen är en av grundstenarna för att vi ska kunna leva, och varje cell har ett slags säkerhetssystem som ser till att celldelningen bara sker när det är nödvändigt och att den ursprungliga cellen dör för att ge plats åt nya celler. Denna arvsmassa kan dessvärre skadas, och när ett flertal skador (ca. 4-6 st) sker på arvsmassan i en cell så kan säkerhetsmekanismen förstöras, vilket gör att celldelningen sker okontrollerat och inte kan stängas av. Denna process kan jämföras med en robot (cellen) som får kortslutning i sitt elektroniska styrkort (arvsmassan) och fastnar i samma rörelse tills dess att den stängs av. När detta sker så säger man att cellen har blivit till en cancercell. Eftersom cancercellen fortsätter att dela sig okontrollerat så skapas en samling av celler och det är detta som vi kallar för tumör. Definitionen av cancer är alltså att en cell delar sig okontrollerat, men definitionen besvarar inte varför cellen delar sig från första början, alltså varför cellens arvsmassa skadas. Anledningarna är oerhört många och varierade, och det finns inte en sjukdom som leder till cancer. Cancer är nämligen ett samlingsbegrepp för ungefär 200 olika sjukdomar som skadar en cells arvsmassa och leder till den okontrollerade celldelningen. Man kan säga att cancer är symptomen på andra sjukdomar, och man kan ju inte bota en sjukdom genom att endast bota eller lindra symptomen. Istället måste man gå till roten av problemet, och när vi talar om cancer så är rötterna många. Det kan liknas vid att försöka vaccinera sig mot all influensa, vilket är omöjligt eftersom att en influensa kan bestå av en mängd olika virustyper och virustypen är ofta helt ny för varje år. Du kan vaccinera dig mot den aktuella influensan för året, men inte mot influensa generellt. Av samma anledning kan man försöka lindra eller bota symptomen av cancer men inte bota cancer genom att förhindra en specifik sjukdom, eftersom cancercellen lika väl kan uppstå på grund av någon annan sjukdom. Ytterliggare problem uppstår då en enda cancertumör kan bestå av flera olika sjukdomar med olika typer av cancerceller. När tumören växer så förändras cellerna i en snabbverkande evolutionsprocess. Mutationerna i en tumör och mellan flera olika tumörer kan alltså vara oerhört heterogena, vilket också bidrar till svårigheterna med att försöka bota cancern. När man försöker bli av med cancercellerna genom olika former av behandling så måste därför behandlingen vara anpassad efter vilken typ av cancer det är. Detta är en svår process och många gånger är det ren chansning och tur om en viss typ av behandling biter på en viss typ av cancer. För att sammanfatta så är det alltså tillräckligt svårt att bota en typ av cancer, så att bota många cancerformer (eller alla cancerformer) är mycket, mycket svårare. Det finns dock en anledning att känna hopp, då forskare ständigt arbetar med att försöka kartlägga roten till olika individuella cancerformer och hitta metoder som kan fungera. "Personalized medicine", som det kallas på engelska, kan därför vara den framtida nyckeln till hur vi ska handskas med cancer, där de medicinska ingreppen, behandlingarna och metoderna baseras på individens behov och cancerns individuella egenskaper. Vägen dit är lång och forskarna har mycket att jobba med, men cancerforskningen går framåt och fler och fler människor med cancerdiagnoser överlever. Cancern är en intelligent och stark fiende, men även de starkaste har sina svagheter! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/om-cancer https://sciencebasedmedicine.org/personalized-medicine-vs-evolution/ http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/cancer http://www.cancerresearchuk.org/health-professional/cancer-statistics/worldwide-cancer#heading-Zero http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Vaccination-mot-influensa/ Notis: bilden ovanför har ingen koppling till cancer.
Fråga: Vilket sinne utvecklades senast / är nyast när människan utvecklats?
Svar: Att svara på vilket sinne som evolutionärt utvecklades sist i människans utveckling är svårare än man kan tro, av flera anledningar. För det första så måste vi att definiera vad ett "sinne" faktiskt innebär. Som exempel kan vi ta hörseln, som kan innebära allt från att känna av vibrationer i luften genom enstaka hårceller som aktiveras, till det komplexa hörselsystem som vi är vana vid. Det samma gäller för synen - det kan innebära allt från några få sensoriska celler som reagerar på ljus, till synen och det välutvecklade ögat hos en falk som till och med kan se UV-ljus (fåglar har enligt forskare djurrikets mest avancerade synförmåga). Frågan blir då när man kan säga att ett sinne har utvecklats och kan definieras som just ett sinne. Vi får även begränsa sinnena till de fem klassiska sinnena: synen, hörseln, smaken, lukten och känseln, eftersom det annars finns ett antal fler sinnen så som balanssinnet och kroppssinnet. Den andra anledningen till svårigheten ligger i att sinnesorganen, åtminstone i tidiga utvecklingsstadier, bestod av organisk materia (till exempel sensoriska celler) som inte lämnade något spår efter sig i form av fossiler. Av dessa anledningar är det väldigt svårt att säga vilket organ som faktiskt utvecklades först eller sist, eftersom det enda vi kan undersöka är ben med redan utvecklade strukturer för sinnesorganen. Eftersom det inte finns ett definitivt svar på frågan, så kan vi istället tillåta oss att spekulera lite. För att kunna hitta och äta föda (vilket är en av de mest grundläggande funktionerna hos organismer) så behövs känseln. Utan känsel är det ju tämligen omöjligt att identifiera föda och att lyckas äta den, så vi kan därför antaga att känseln var ett tidigt utvecklat sinne hos människan. Känseln är även det sinne som utvecklas först hos människofoster. Att även kunna identifiera och reagera på kemikalier i omgivningen har sedan livets utveckling varit viktigt för överlevnad, både i form av sökandet av föda och för kommunikation mellan organismer. Bland annat kan bakterier kommunicera med varandra genom kemikalie-baserade signaler. Detta är troligtvis ett tidigt utvecklingsstadie av lukt- och smaksinnet, vilket ger oss anledning att antaga att även dessa sinnen utvecklades relativt tidigt hos människan. Synen är självklart viktig för att hitta föda och för att kommunicera (ca. 90% av sinnesintryckens information som vi bearbetar i hjärnan tas in genom synen), och hörseln är ett viktigt sinne för att upptäcka faror och för att kommunicera med andra individer. För människan så tycks dock inte hörseln vara lika viktig för att hitta och äta föda som de andra sinnena är, utan är till stor del utvecklat som ett redskap för att lokalisera faror, vilket kan tyda på att hörseln är det sist utvecklade sinnet hos människan. Synen är dock det sinne som är färdigutvecklat sist i den nutida människans utveckling från foster till spädbarn (trots att synen är ett av de mest nödvändiga sinnena), så gissningsvis är det synen eller hörseln som är utvecklade sist i evolutionen av människan. Detta är dock spekulationer, och det må hända att den evolutionära utvecklingen sett annorlunda ut. Våra sinnen har även förändrats avsevärt sedan utvecklingen av våra förfäder. Exempelvis i jämförelsen mellan den nutida människan och vår förfader neandertalarna, så tyder skallens storlek och struktur på att neandertalare hade en bättre synförmåga än människan, men att människan har ett mer välutvecklat luktsinne än neandertalarna hade. Våra sinnen består alltså av komplexa system som utvecklas i olika takt och som till stor del är beroende av varandra. Synen och känseln kompletterar varandra väl, precis som luktsinnet och smaksinnet. De olika sinnesintrycken kan även förändras beroende på vad de andra sinnena uppfattar. Ett exempel på detta är något som inom psykologin kallas för McGurk-effekten, som visar hur beroende sinnena faktiskt är av varandra. Testa själv, så får du se: McGurk-effekten. De fem klassiska sinnenas funktioner är alltså tätt sammanvävda, och oavsett vilket sinne som utvecklades först eller sist så fortsätter evolutionens gång sakta men säkert att förändra oss. Eftersom vi idag är fler människor på jorden än vi någonsin varit tidigare så fortgår evolutionen även snabbare nu på grund av det större antal mutationer som sker i våra gener (ju fler människor, ju större chans att en mutation sker). Evolutionens effekt accelererar ju fler vi blir. Om denna blogg finns kvar om sisådär några hundra tusen år så finns det alltså en chans att människan kan ha börjat utveckla ytterligare ett sinne, vilket då kan ge ett mer entydigt svar på frågan om vilket sinne som utvecklades sist hos människan! Jag måste nog börja leta efter en efterträdare redan nu om detta skall lyckas... Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1905892/ http://www.abc.net.au/news/2015-07-20/the-way-our-senses-developed/6626456 http://winawer.org/blog/2013/09/13/what-evolved-first-sight-or-hearing/ http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/djur-med-supersinnen http://illvet.se/manniskan/kroppen/har-ar-vaara-sju-viktigaste-sinnen https://www.khanacademy.org/science/biology/cell-signaling/signaling-between-single-celled-organisms/a/cell-cell-signaling-in-unicellular-organisms http://firsttimepregnancy.org/pregnancy-questions/how-your-babys-senses-develop/
Fråga: Varför nyser man nästan alltid två gånger?
Svar: Vare sig någon säger "prosit", "bless you", "gesundheit" eller "terviseks", så besvarar vi nysningar på i princip samma sätt världen runt. Det är enkelt överstökat när någon bara nyser en gång; man säger ordet och förväntar sig ett snabbt "tack", vilket ofta efterföljs av en kommentar till varför personen nyser ("jag har alltid varit känslig för pollen"; "har ni katt?" eller "jag tror att jag börjar bli förkyld, men det smittar nog inte"). Det kan dock många gånger bli en aningen konstig social situation när någon nyser fler än en gång - ska man säga prosit efter första nysningen, efter varje nysning, eller vänta tills alla nysningar är över och sedan säga prosit? Finns det en gräns då man ska sluta säga det, exempelvis om personen nyser fem gånger? Är man ohövlig om man inte säger ordet när någon nyser? Frågetecknen är många, och troligtvis har stora vetenskapsmän, etnologer, kungar och drottningar sedan människans begynnelse ställt sig dessa frågor. Men för att bortse från det sociala samspelet som en nysning kräver, så återstår frågan varför vi nyser flera gånger. Det är ju sällan som en nysning inte kort därefter får sällskap av en till. För att hitta svaret på denna fråga så måste vi först undersöka anledningen till varför vi nyser över huvud taget. I näsan finns det mängder av flimmerhår, så kallade cilier, som är skapade för att transportera slem bort från våra luftvägar. När en främmande partikel (exempelvis damm) tar sig in i näsan så aktiveras sensor-nervceller i näsan som känner av denna invasion och som skickar signaler till cilierna. Cilierna börjar då att röra sig, vilket resulterar i att lungorna snabbt pressas ihop och vi blåser ut luft genom näsan och munnen i en nysning. Luften som blåses ut har som funktion att avlägsna den främmande partikeln från näsan för att hålla luftvägarna fria. I många fall så lyckas dock inte nysningen att avlägsna den inkräktande partikeln från näsan, vilket kräver ytterliggare nysningar för att fullborda uppgiften. Ju bättre den första nysningen är, ju mindre är chansen att du kommer behöva nysa en gång till. De personer som ofta nyser 4-5 gånger har alltså inte lika stor kraft i sina nysningar, och lyckas därför inte att avlägsna partiklarna ordentligt från näsans slemhinnor! Men borde inte nysningen lyckas med att avlägsna partikeln ur näsan på första försöket relativt ofta? Varför nyser vi då i princip alltid flera gånger? Svaret ligger i vad som händer i näsan när en nysning har genomförts. Studier genomförda för några år sedan visade nämligen att när vi nyst en gång så blir sensor-nervcellerna i näsan extra känsliga för ytterligare aktivering, och känner därför av främmande partiklar extra lätt under minutrarna efter nysningen. Detta fungerar som en förebyggande försvarsmekanism som rensar näsan rejält och återställer näsans ostörda klimat. Det kan liknas vid en mänsklig vakt - när en vakt har blivit extra vaksam/uppmärksam på grund av en varning eller ett hot så är chansen stor att vakten lättare upptäcker ytterliggare hot. Vi nyser alltså nästan alltid flera gånger för att den första nysningen gör näsans celler extra uppmärksamma på ytterliggare "faror". Efter den andra nysningen så är chansen stor att du lyckats avlägsna de störande partiklarna från luftvägarna, och därför behöver du inte nysa igen. Ibland krävs det dock ännu fler nysningar, speciellt om du är i en miljö med mycket störande partiklar i luften (till exempel ett väldigt ostädat hem). Nästa gång du nyser kan du alltså tänka att näsans försvarssystem är aktiverat och att du förmodligen kommer att nysa igen för att rensa luftvägarna ordentligt, och när någon efter ett par nysningar undrar varför man alltid nyser flera gånger så kan du nu briljera med ett svar! Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://natgeo.se/vetenskap/manniskor/varfor-nyser-vi http://www.doktorn.com/artikel/nysningar http://www.popsci.com/why-do-most-people-usually-sneeze-twos-or-threes-and-fours http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/ |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|