Fråga Emil tuffar på för fullt och nu börjar frågebiblioteket att närma sig 100 frågor och svar, en fantastisk milstolpe som jag är otroligt glad över att vi snart har uppnått tillsammans! Inom snar framtid kommer även ett hemligt projekt i samband med bloggen att påbörjas, ett projekt vars resultat självklart kommer att delas med er läsare om allt går som det ska! Projektet kommer dock att sluka en hel del tid och engagemang, vilket innebär att bloggen från och med projektets början kommer att uppdateras med två inlägg per vecka istället för tre. Men eftersom att ni läsare med alla era frågor är en lika stor del av bloggen som jag själv är, så får ni gärna vara delaktiga och tycka till om vilka dessa två dagar ska vara, vilket är anledningen till denna omröstning. Ha en rolig, avslappnad helg och glöm inte att gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera!
Fråga: Hur gammalt är Sverige?
Svar: När vi ställer oss frågan hur gammalt Sverige som land är så måste vi börja med att definiera vad ett land eller rike är för något. Att ett land, ett rike eller en stat har fasta gränser mellan varandra är ett relativt modernt synsätt som har sitt fäste i nationalismen, där det är viktigt att veta vad som är mitt och vad som är ditt i fråga om tillhörigheten till och gränsdragningen av ett landområde. När ett rike bildas så spelar områdets form stor roll, och när det kommer till Sverige (och egentligen hela Skandinavien) så är vattenområden en viktig aspekt av detta. Mälaren, andra sjöar och vatten så som Ålands hav är sådeles viktiga delar av bildandet av Sverige som ett rike eftersom dessa vatten bildar viktiga handels- och färdrutter för skepp där folk samlas och bor, och där makt över vattenlederna genom tiderna varit viktig. Utöver naturens utformning så är makten över människor väldigt viktig när vi talar om riken (ordet rike härstammar ursprungligen från herravälde, alltså att ha makt över människor). Hövdingar, ledare och senare även kungar definierade, och definierar ofta än i dag, sina riken efter vilka områden de har makt över. Under vikingatiden (ca. 800-1100 e.Kr) så var Sverige indelat i flera småriken (eller landskap) som styrdes av jarlar, hövdingar eller kungar, och man kan därför inte riktigt säga att det nuvarande Sverige under denna period var ett enat rike. Landskap som bland annat Bohuslän och Jämtland tillhörde under denna period Norge, och Halland och Skåne tillhörde folkgruppen daner. Indelningarna i landskap var alltså till högsta grad beroende av makten som olika folkgrupper med dess ledare gjorde anspråk på, och det är därför svårt att definiera vad som menas med ett land eller ett rike i denna kontext. Ett ytterliggare exempel på indelningen var Småland; som namnet antyder bestod det nuvarande landskapet då av flera små länder och var inte enat. Enligt många historiker så var det kristendomens frammarsch i Skandinavien under slutet av vikingatiden som påbörjade en förvandling av det flertal splittrade landskapen till ett enat svenskt rike och därmed också ett officiellt Sverige. Det verkar som att det varit vissa kungar som haft mer makt än alla de andra kungarna, och som med tiden utvidgat sitt rike mer och mer tills dess att riket omfattade det vi idag ser som vårt land. Det är alltså inte möjligt att datera Sverige som ett enat rike till ett specifikt år, eftersom detta var en långdragen process. Kung Gustav Vasa (som regerade över Sverige mellan åren 1523-1560) benämns ofta som den moderna svenska statens grundare, eftersom han gjorde Sverige självständigt från bland annat påvens inflytande. Sverige som rike existerade dock innan Vasa, och en av de mest prominenta gestalterna som ihärdigt stred för ett enat rike var jarlen Birger, eller som han vanligare benämns Birger Jarl. Under 1200-talet genomgick landet en revolution som drevs fram av bland annat Birger Jarl (som levde mellan ca. 1210-1266 och som var landets sista jarl), en revolution som till slut fick många av de olika smårikena, landskapen och ledarna att enas under kungadömet Svea rike eller Sverige. Det var under rikets enande som vårt välkända riksvapen Tre kronor börjar användas för detta ändamål, troligtvis för att symbolisera just att rikets flera områden hade enats. Birger Jarl tros även ha officiellt grundat staden Stockholm år 1252, en minst sagt ambitiös jarl! För att sammanfatta så finns det alltså inget specifikt år eller datum då Sverige blir ett officiellt rike och land. Men eftersom landet fram till och under 1100-talet haft fler än en monark samtidigt och befann sig i kontinuerlig tumult och var väldigt uppdelat, så vill många historiker datera grundandet av det enade Sverige som land och rike till 1200-talet, eftersom det var under denna period som riket för första gången var enhetligt. För att besvara frågan om hur gammalt Sverige är, så kan man med denna definition därför säga att Sverige är ungefär 750-800 år gammalt. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://popularhistoria.se/artiklar/nar-blev-sverige-ett-rike/ http://www.filateli.sk-2.se/data/archive/media/calleartiklar/gustavvasa.pdf http://popularhistoria.se/artiklar/birger-jarl-jarlen-som-byggde-riket/ http://www.tv4.se/sveriges-historia/artiklar/nationens-f%C3%B6delse-4fbfabcd04bf725194005381
Fråga: Finns det olika grader av färgseende, och ser personer med färgblindhet olika färger än andra ser (med samma nyanser)?
Svar: I dagens inlägg så kombineras två frågor som handlar om människans färgseende. Vår värld är ju full av färger, dofter och smaker, och vi tar ofta förmågan att uppfatta dessa olika sinnesintryck för givet i vår vardag. Synförmågans många möjligheter är både komplexa och fantastiska, och för att besvara frågorna om färgseende så måste vi först undersöka hur det är möjligt för oss att se färger över huvud taget. Som biologilärarna gång på gång påpekat under grundskolans lektioner så har ögat två olika primära sinnesceller: tappar och stavar. Det är tapparna som gör det möjligt för oss att se färger, medan stavarna ansvarar för gråtoner och för ljuskänslighet (det vore avsevärt mycket svårare att se i mörker utan våra kära stavar). Ljusstrålarna som studsar på alla objekt kring oss och sedan in i ögat är dock inte färgade från början, utan färgerna som vi ser skapas av vår hjärna med hjälp av tapparna. Detta möjliggörs genom att det finns tre olika sorters tappar i ögat, och varje sorts tapp är känslig för ljusstrålar av en viss våglängd. En sorts tapp är känslig för rött ljus, en för grönt ljus och en för blått ljus, men ljuset har ju som tidigare nämnt inte en färg utan representeras istället av olika våglängder. Ett exempel är ljusstrålar som har en våglängd på ungefär 570 nanometer, vilket aktiverar tapparna som är känsliga för rött och för grönt ljus och som resulterar i att vi ser gult (om man blandar rött och grönt får man nämligen gult). Ljusets våglängder aktiverar alltså olika celler i ögat, som då tolkas av hjärnan som olika färger. Genom att olika celler aktiveras samtidigt så blandas färger, vilket gör det möjligt för oss att se alla de färger som vi känner till. Det var under slutet av 1700-talet som den första vetenskapliga publikationen om färgblindhet skrevs av en man vid namnet John Dalton. Idag vet vi en hel del om färgblindhet, bland annat att färgblindhet ofta orsakas av att en av de tre sortens tapparna i ögat inte fungerar normalt. Eftersom att en av tapparna inte fungerar normalt så kommer spektrumet av färger som ögat kan uppfatta att begränsas, vilket gör det svårt för personen som är färgblind att särskilja mellan olika färger och nyanser. Detta kan jämföras med en person som behöver glasögon för att se skarpt: personen kan se utan sina glasögon (trots att synen då är suddig), men med glasögon blir synen mycket skarpare. En färgblind person är i denna liknelse som en person som inte har på sig sina glasögon, där synen fungerar men inte optimalt. Den vanligaste formen av färgblindhet är mellan färgerna rött och grönt, då en av tapparna inte fungerar normalt och därför inte kan särskilja mellan färgerna ordentligt. En färgblind person ser alltså många av färgerna helt normalt, men vissa färger kan se likadana ut trots att de inte är lika egentligen. Att plocka lingon i skogen med en person med röd-grön färgblindhet är därför en ganska dålig idé, då den mysiga stunden i naturen troligtvis kommer att sluta med frustration och en relativt tom bärkasse. Den färgblinda ser alltså inte andra färger än människor som inte är färgblinda, men spektrumet av färger är inte lika brett vilket resulterar i att många färger ser likadana ut. Om du exempelvis ser en bordsduk med färgerna lila, lavendel, turkos, blått och indigo, så kanske en färgblind istället ser en duk med olika nyanser av blått. Det finns dock (så vitt vi vet) inga speciella färger som färgblinda ser som icke-färgblinda inte kan se. Om vi bortser från människans förmåga att uppfatta färger och istället beger oss ut i naturen så hittar vi flera exempel på djur som har olika grader av färgseende. Djur som kor, tjurar, hundar och katter har bara två av tapparna för färg, till skillnad från människans tre. Dessa djur kan därför bara uppfatta färger som baseras i blått och grönt samt blandningen av dessa två färger, och saknar helt förmågan att se den röda färgskalan. Det finns även djur som har ett större färgspektrum än oss människor. Människans öga kan se ljus med våglängder mellan 390-750 nanometer, men vissa typer av ljus ligger utanför detta spektrum, nämligen det ultravioletta och infraröda ljuset. Vissa insekter, exempelvis bin, kan se ultravioletta färger och har därför en annan grad av färgseende än människan. För att sammanfatta så finns det alltså olika grader av färgseende, vare sig det gäller förmågan att se rött, grönt och blått eller ultraviolett och infrarött ljus. Olika djurarter har olika grader av färgseende, och vi människor kan endast se de tre förstnämnda färgspektrumen. Angående färgblindhet så ser inte färgblinda människor andra färger än icke-färgblinda, men olika färger kan flyta ihop och se likadana ut. Skillnaderna mellan färger blir alltså inte lika tydliga, vilket kan jämföras med en person som inte har på sig sina glasögon och som därför ser suddigt men ändå kan se. Gilla & dela, och kom snart tillbaks för mera! Källor: http://illvet.se/manniskan/kroppen/hur-fungerar-vart-fargseende http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/varfor-ar-man-fargblind http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/ http://guld.moderskeppet.se/resurs/grundlaggande-farglara/ |
Om Fråga EmilEn blogg som besvarar de där vardagliga frågorna som du funderar över men inte fått svar på än! Kategorier
Alla
|